Hem
Björn Källström/Korallrev vid Maldiverna. (TT/Shutterstock)

Göteborgare skapar ny ”Noas ark” för att rädda koraller

I Göteborg skapas en ”Noas ark” för att skydda världens koraller när syndafloden – klimatkrisen – slår till med full kraft. Så beskriver Vetenskapsradion det arbete som utförs av marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås vid Sjöfartsmuseet.

Duon tar fram en genbank av koraller. Källström beskriver jobbet som “konstgjord andning” och konstaterar att det viktigaste är att klimatkrisen stoppas.

– Men under tiden som vi löser det problemet måste vi ju rädda korallerna.

Korallreven har en mycket
stor betydelse för livet i haven – men de riskerar att försvinna. Enligt FN:s lägesrapport som släpptes i oktober har 14 procent av reven försvunnit på cirka tio år. FN:s klimatpanel IPCC varnade redan 2018 för att mer än 99 procent av korallreven dör om temperaturökningen når upp till två grader. Det positiva, fortsätter FN, är att korallreven tycks kunna återhämta sig om de ges rätt förutsättningar.

Det senare har man tagit fasta på i Indonesien. En ännu inte publicerad studie från universitetet IPB på Java visar att Indonesien, som annars brukar beskrivas som en klimatbov, jobbar hårt för att rädda korallreven. Över 500 projekt pågår just nu för att återställa korallreven ute i haven – fler än i något annat land i världen, enligt Al Jazeera.

Björn Källström vid Sjöfartsmuseet
i Göteborg konstaterar att det ”absolut viktigaste” är att faktiskt rädda korallerna i naturen. Men hans genbank kan ändå komma att bli viktig.

– Om det blir så illa att bara en procent av korallreven överlever, då kommer ju betydelsen av de koraller som finns i fångenskap i akvarier naturligtvis att öka.

bakgrund
 
Noas ark
Wikipedia (sv)
Noas ark (arabiska: سفينة نوح, Safina Nuh, hebreiska: תיבת נח, Tevat Noach, armeniska: ”Նոյի տապան”) är det stora flytetyg som, enligt första Moseboken i Bibeln, byggdes av Noa enligt Guds anvisningar. Noa fick i uppgift att rädda sig själv, sin familj och jordens alla djur från en världsomfattande översvämning, syndafloden. Berättelsen förekommer i de abrahamitiska religionerna; judendomen, kristendomen och islam. Liknande berättelser finns även i andra med Noa samtida eller äldre religioner, till exempel Gilgamesheposet, Atrahasiseposet och den sumeriska berättelsen om Ziusudra. I första Mosebok, kapitlen 6-9, berättas hur Gud skickar en stor flodvåg på grund av människans ondska och den fördärvade jorden. Gud ger Noa, den enda rättfärdiga mannen i sin generation, detaljerade instruktioner för att bygga arken. När den är färdigbyggd skickar han djuren till Noa, och sedan sänder han ut flodvågen tillsammans med ett intensivt regn. Översvämningen täcker alla berg och det mesta av allt levande, utom fisken, dör. Då minns Gud Noa och han låter vattnet sjunka undan och land framträder. Arken strandar på berget Ararat och Noa, hans familj och alla djuren lämnar arken och Gud lovar att inte skicka en flod som dränker jorden en gång till. Berättelsen har inom judendomen, kristendomen och islam noggrant avhandlats gällande allt från hypotetiska lösningar på praktiska problem (till exempel avfallshanteringen eller hur arkens inre lystes upp) till teologiska tolkningar (till exempel synen på arken som en föregångare till kyrkan som erbjuder frälsning till människa). Berättelsen betraktades traditionellt som historisk men på 1800-talet övergavs den bokstavliga tolkningen av en del samfund, efter arkeologers och bibelforskares upptäckter, men det finns bokstavstrogna som fortsätter utforska berget Ararat i östra Turkiet.
bakgrund
 
Korallrev
Wikipedia (sv)
Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten - vilket förklarar varför det tagit många miljoner år att bygga upp de rev vi har idag. Koralldjuren kallas även för polyper och är väldigt små och det är deras kolonier som utgör ett nässeldjur som tillhör stammen koralldjur. Gotland är ett gammalt korallrev, vilket är anledningen att jorden där är så kalkrik.
bakgrund
 
Klimatproblem med korallrev
Wikipedia (en)
Human impact on coral reefs is significant. Coral reefs are dying around the world. Damaging activities include coral mining, pollution (organic and non-organic), overfishing, blast fishing, the digging of canals and access into islands and bays. Other dangers include disease, destructive fishing practices and warming oceans. Factors that affect coral reefs include the ocean's role as a carbon dioxide sink, atmospheric changes, ultraviolet light, ocean acidification, viruses, impacts of dust storms carrying agents to far-flung reefs, pollutants, algal blooms and others. Reefs are threatened well beyond coastal areas. Climate change, such as warming temperatures, causes coral bleaching, which if severe kills the coral. Scientists estimate that over the next 20 years, about 70 to 90% of all coral reefs will disappear. With primary causes being warming ocean waters, ocean acidity, and pollution. In 2008, a worldwide study estimated that 19% of the existing area of coral reefs had already been lost. Only 46% of the world's reefs could be currently regarded as in good health and about 60% of the world's reefs may be at risk due to destructive, human-related activities. The threat to the health of reefs is particularly strong in Southeast Asia, where 80% of reefs are endangered. By the 2030s, 90% of reefs are expected to be at risk from both human activities and climate change; by 2050, it is predicted that all coral reefs will be in danger.

Detta är Omni Passion

Omni Passion är en satsning där vi djupdyker i ämnen som vi – och förhoppningsvis ni läsare – är passionerat intresserade av. Fokus ligger på mänskliga och tekniska framsteg, men även trender och företeelser som kommer att forma den värld vi lever i.

Hittills har vi avhandlat ämnen som människan i rymden, framtidens mat, framtidens affärsmodeller – och kampen mot mänskligt åldrande. Vad vill du läsa om härnäst? Tankar, synpunkter och idéer? Mejla till marcus.andersson@omni.se.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen