Hem
Ett blomsterarrangemang i kinesiska Kunming under toppmötet i oktober 2021. (TT NYHETSBYRÅN)

Nytt Parisavtal för naturen kan bli verklighet i april

År 2010 satte världen upp 20 mål för att skydda den biologiska mångfalden under det stundande decenniet. Förra året slog FN fast att inte ett enda mål nåddes.

Nu försöker världens politiker igen.

I oktober i år ställde sig över 100 länder bakom den så kallade Kunming-deklarationen, under ett toppmöte i den kinesiska staden Kunming, skriver Reuters. Deklarationen slår fast att den negativa utvecklingen för artrikedomen ska stoppas senast 2030 genom politiska beslut.

Deklarationen är en del av FN:s arbete med att ta fram nya globala mål för att stoppa massutdöendet av djur och växter. De nya målen handlar till exempel om hur stora havs- och landområden ska skyddas. Målen ska formellt klubbas i månadsskiftet april/maj 2022 och brukar liknas vid ett Parisavtal för naturen.

Att politikerna genom deklarationen redan har uttryckt sitt stöd är positivt, säger Charlotta Sörqvist, som är Sveriges chefsförhandlare för biologisk mångfald inom FN, till Vetenskapsradion i Sveriges Radio.

– En bra politisk skjuts för arbetet framåt (...) Man sänder ju en signal om att det är det här vi behöver komma överens om.

FN har varnat för att en miljon
djur- och växtarter riskerar att dö ut inom en nära framtid. Utdöendet av arter går snabbare än på tio miljoner år och experter räds nu för att jorden är på väg in i ett sjätte massutdöende. Vårens FN-möte anses därför vara det viktigaste på ett decennium när det kommer till att skydda djuren, växterna och hela jordens ekosystem.

Fördjupning

bakgrund
 
Massutdöende
Wikipedia (sv)
Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd. Baserat på fossilfynd kan man sluta sig till att det i allmänhet dör ut två till fem artfamiljer av havslevande djur, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur, per en miljon år. Sedan livets uppkomst på jorden har det dock inträffat flera massutdöenden, där arter dött ut i mycket högre takt än normalt. Trots att det tveklöst har inträffat massdödar både under de geologiska tidsperioderna arkeikum (4600 miljoner år sedan - 2500 miljoner år sedan) och proterozoikum (2500 miljoner år sedan - 542 miljoner år sedan), är det först under fanerozoikum (från 542 miljoner år sedan till idag) som det går att systematiskt studera de mönster som finns rörande arters försvinnande, eftersom det i och med den kambriska explosionen utvecklades djur med yttre och inre skelett. Det senaste massutdöendet inträffade för omkring 65 miljoner år sedan, då bland annat dinosaurierna dog ut. Det utdöendet har fått mest uppmärksamhet i modern tid. Det pågår mycket forskning för att försöka ta reda på om mänsklig påverkan av klimat och biotoper eventuellt kan vara på väg att orsaka nya massutdöenden. Det sjätte massutdöendet är en pågående utrotning och benämns den holocenska massutrotningen, vilket är människoartens (homo sapiens) och dess samhällens utrotande av naturliv, djurarter och miljön.

Detta är Omni Passion

Omni Passion är en satsning där vi djupdyker i ämnen som vi – och förhoppningsvis ni läsare – är passionerat intresserade av. Fokus ligger på mänskliga och tekniska framsteg, men även trender och företeelser som kommer att forma den värld vi lever i.

Hittills har vi avhandlat ämnen som människan i rymden, framtidens mat, framtidens affärsmodeller – och kampen mot mänskligt åldrande. Vad vill du läsa om härnäst? Tankar, synpunkter och idéer? Mejla till marcus.andersson@omni.se.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen