Taxiföretaget Uber aviserade för en tid sedan att man kommer att lansera ett koncept med flygande taxifarkoster under namnet Uber Air. Och nu har man avslöjat vilka städer som blir aktuella för tjänsten först. Det handlar om Los Angeles och Dallas i USA samt Melbourne i Australien. Samtliga kommer att få tillgång till Uber Air om fyra år.
Längre fram ska fler städer vara aktuella.
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger i en intervju med Ekot att Sverige med facit i hand borde ha vidtagit fler åtgärder mot coronaviruset redan från början.
Tegnell är delvis självkritisk mot den svenska strategin och säger bland annat att det ”finns förbättringspotential” samt att alltför många har tillåtits dö för tidigt.
– Skulle vi stöta på samma sjukdom, med precis vad vi vet om den i dag, tror jag att vi skulle landa i att göra mittemellan det som Sverige gjorde och det som resten av världen gjort, säger Tegnell till Ekot.
Svenskarnas resande ökade ytterligare förra veckan, efter att ha varit relativt lågt från mitten av mars fram till Kristi himmelfärdshelgen. Det visar mobildata från Telia som SVT rapporterar om.
Telia ska återkomma med en analys över hur långa resorna varit och om resenärerna följt rekommendationen om max två timmar från hemmet.
Intresset för antikroppstester är stort när nu allt fler privata vårdgivare erbjuder det. Hos statliga Apoteket, som erbjuder tester med Doktor 24, är alla tider som släppts redan bokade, rapporterar Svenska Dagbladet.
– Folk vill veta om de har varit sjuka i covid-19, säger Magnus Frisk, presschef på Apoteket.
Även nätläkarna Kry och Min doktor, samt nätapoteket Apotea, uppger för tidningen att det finns ett stort intresse för testerna.
Samtalen till Självmordslinjen har ökat med över 60 procent i april, jämfört med samma månad förra året, rapporterar Göteborgs-Posten.
I april i år sökte människor kontakt med stödlinjen vid 27 000 tillfällen, motsvarande siffra för 2019 var 16 000.
– Vi har aldrig märkt av det här trycket förut, säger verksamhetsledare Anette Jäderberg till tidningen.
Gemensamt för de som hör av sig är en stark oro, som enligt Jäderberg kan grunda sig i tankar och känslor om till exempel ökad ensamhet.
Den isolering som coronapandemin medför kan vara extra jobbig för nyblivna föräldrar och leda till ökad risk för förlossningsdepression. Den varningen kommer från organisationen Mamma till mamma, rapporterar SVT Nyheter Väst.
– Man kanske själv är orolig för att själv bli smittad eller rädd för att smitta sin bebis, säger organisationens medgrundare Karin Cupido Eriksson.
Hon menar också att krisens ökade vårdköer kan leda till att föräldrar inte får hjälp i tid och därför får svårare att knyta an till sitt barn.
Det är för tidigt att utvärdera hur coronautbrottet har hanterats på äldreboenden runt om i landet, säger Lena Hallengren (S) i en intervju med SVT.
– Jag tror att överdödlighet är ett ganska tillförlitligt mått, men det är svårt att göra jämförelser över väldigt kort tid, säger hon och betonar att vi fortfarande är mitt uppe i pandemin.
SVT Nyheter publicerade under tisdagen en granskning som visade en överdödlighet på 30 procent på landets äldreboenden under vårens mest intensiva coronaveckor.
Regeringen sätter tryck på den utländska diplomatkåren för att tvätta omvärldens bild av Sverige i coronapandemin, skriver Aftonbladet.
När utrikesminister Ann Linde (S) och socialminister Lena Hallengren (S) den 29 maj höll en digital dragning inför ett stort antal utländska ambassadörer i Sverige försökte de pränta in budskapet att den svenska strategin inte är så annorlunda som det ofta påstås i utländska medier.
– Som ambassadörer till Sverige har ni en viktig roll att informera era huvudstäder om situationen här, sa Ann Linde enligt Aftonbladet.
En ny coronavåg under sommaren kommer att slå hårt mot vården. Det säger Fredrik Sund, chef för infektionskliniken på Akademiska i Uppsala, till SvD. Han vill därför se hårdare regler och att polisen blir synligare.
– Vi måste tillgripa andra metoder och kanske hindra spontana sammankomster och ha fler inspektioner på uteserveringar och krogar, säger han.
Han tycker också att det är olyckligt att myndigheterna signalerar att Sverige tagit sig förbi den värsta smittperioden, när läget är mycket olika på olika platser. Han påpekar att det ger en felaktig bild när smittan tvärt om ökar på flera håll.
Drygt tre miljoner Hongkongbor kan få brittiskt visum om Kina går vidare med den nya säkerhetslagen. Det skriver premiärminister Boris Johnson i onsdagens The Times.
Johnson förtydligar att erbjudandet gäller samtliga som är berättigade till ett brittiskt pass – inte enbart de 315 000 som redan har ett. Han skriver att det skulle innebära den största förändringen i det brittiska visumsystemet någonsin.
”Om Kina går vidare [...] kommer Storbritannien inte med gott samvete att rycka på axlarna och gå vidare. I stället kommer vi att hedra våra skyldigheter och erbjuda ett alternativ”, skriver han.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo rasar mot att myndigheterna i Hongkong stoppar den årliga minnesstunden över protesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989.
”Om det råder några tvivel om Pekings intentioner är det att förneka Hongkongbornas röst och valmöjligheter vilket gör dem till en del av Fastlandskina”, skriver Pompeo på Twitter.
Minnesstunden på årsdagen 4 juni stoppades av Hongkongs myndigheter genom att förlänga ett förbud mot folksamlingar i syfte att stoppa spridningen av coronaviruset.
Många Hongkongbor passar på att förnya sina brittiska pass efter att Kina godkänt de kontroversiella säkerhetslagarna, rapporterar Reuters.
– Jag började fylla i ansökan redan i december, efter protesterna, men det är de nationella säkerhetslagarna som får mig att avsluta processen, säger småbarnsmamman Ming Wong till nyhetsbyrån.
Storbritannien utfärdade nämligen särskilda pass till hundratusentals Hongkongbor innan kolonin återlämnades till Kina 1997. I nuläget får man jobba och vistas i Storbritannien i sex månader, men om säkerhetslagarna går igenom får de som har det brittiska passet i stället stanna i ett år.
Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att 1 600 soldater har placerats ut på militärbaser runt huvudstaden Washington DC, rapporterar flera medier. Soldaterna har en ”ökad beredskap” men deltar ännu inte i några insatser.
Orsaken till mobiliseringen är de senaste dagarnas protester mot rasism och polisvåld.
Tiotusentals människor trotsade i natt utegångsförbuden som införts i flera stora städer. På de allra flesta håll ska protesterna dock ha varit fredliga, skriver nyhetsbyrån AFP.
Minnesota stämmer staden Minneapolis poliskår efter George Floyds död och man ska nu undersöka om polisen har brutit mot USA:s medborgarrättslagar, skriver flera medier. Utredningen görs för att städa bort ”systematisk rasism som sträcker sig över generationerna”, säger guvernören Tim Walz enligt NBC.
– Undersökningen kommer att granska polisens regler, förfaranden och praxis under de senaste tio åren för att avgöra om avdelningen har använt sig av systematiskt diskriminerande metoder mot icke-vita, säger Walz.
Utredningen presenteras en vecka efter att Floyd dött i ett våldsamt polisingripande, som i sin tur lett till omfattande protester över hela USA.
Över 60 000 människor checkade i dag in vid den amerikanska ambassaden i Stockholm på sina sociala medier för att visa sitt stöd för protesterna i USA. Arrangörerna krävde rättvisa för alla de svarta amerikaner som dödats av polisen i USA, skriver TT.
Aktivisten och initiativtagaren Aysha Jones säger att världens svarta människor löper högre risk att dö genom våld eller mord.
– Flera mord sker mot svarta kroppar, kroppar som min. Det kunde varit jag, mina söner, min mamma och mina bröder, säger Jones.
Hon hoppas nu att uppslutningen kommer att hålla i sig även kommande tisdagar, då fler demonstrationer planeras.
EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) vill att EU fördömer situationen i USA, rapporterar Expressen.
Under tisdagen lyfte hon frågan om att markera mot rasism, polisvåld och hot mot journalister i samband med den gröna gruppens styrelsemöte. Hennes förhoppning är ett gemensamt uttalande den 18 juni.
– Jag är övertygad om att Trump-administrationen är mån om att ha goda relationer med EU, så förhoppningsvis blir det en markering som känns av, säger hon.
De våldsamma protesterna och omfattande butiksplundringarna i USA riskerar att sätta käppar i hjulet för landets ekonomiska återstart. Det säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman till TT.
Kopelman varnar för att oroligheterna utgör ett stort hinder när många verksamheter nu ska dras igång igen. Ju längre kravallerna pågår desto större blir risken för ekonomiska konsekvenser, säger hon.
Dessutom medför demonstrationerna en risk för att smittspridningen av coronaviruset ska ta fart igen.
– Det kanske är ett större hot mot möjligheterna att få i gång ekonomin än upploppen i sig, säger Kopelman.
21 sekunders tystnad. Det blev Kanadas premiärminister Justin Trudeaus svar när han på en pressträff fick en fråga om Donald Trumps hanterande av protesterna i USA. Videoklippet har nu fått stor spridning på sociala medier.
Reporterns uppenbart kluriga fråga löd: ”Donald Trump pratar nu om en militär insats mot demonstranter, vi såg att demonstranter i går möttes av tårgas för att bana väg för en fotografering av presidenten. Jag vill fråga dig vad du tycker om det? Och om du inte vill kommentera, vilket budskap tycker du att du sänder?”
Efter den mycket långa tystanden svarade Trudeau på frågan utan att nämna Trumps namn.
– Vi ser alla på med skräck och bestörtning vad som händer i USA. Det här är en tid att ena människor, det är en tid att lyssna, det är en tid att lära sig vilka orättvisor som fortfarande finns kvar trots framsteg under år och decennier, svarade han.
Den uppmärksammade studien som visade att behandling med malarialäkemedlet hydroxiklorokin ökar risken att dö för covid-patienter fortsätter att skapa debatt.
Nu medger den medicinska tidskriften The Lancet att det finns frågetecken bakom datan i studien, rapporterar Reuters. Tidningens redaktörer har lagt till en kommentar om ”allvarliga vetenskapliga frågor” kring studien och skriver att en oberoende granskning har beställts.
Studien fick i förra veckan en lång rad framstående forskare att höja ett varningens finger. Världshälsoorganisationen WHO valde också att avbryta flera studier med läkemedlet.
Att minska råden om social distansering från två till en meter kan dubbla risken för coronasmitta, enligt den hittills största forskningsöversikten i ämnet, som bland annat The Guardian rapporterar om.
Mindre än en meters avstånd gav en risk att smittas på 13 procent. En meters avstånd minskade risken till tre procent och med varje meter upp till tre meter halverades risken, enligt översikten.
BEV, PHEV, HEV och FCEV? Den som blir förvirrad av de många nya förkortningar som dykt upp i kölvattnet av miljöbilarnas intrång på marknaden är nog långt ifrån ensam.
2020 har sagts bli året då miljöbilar slår igenom på bred front, inte minst här i Sverige. Det är med andra ord inte alls omöjligt att du inom en överskådlig framtid står där och ska bestämma dig för vilken typ av elbil som passar dig bäst. Låt oss därför en gång för alla reda ut vad de där förkortningarna egentligen står för:
Noll mil på mätaren, nybilsdoft i kupén och glänsande lack utan repor. Detta utan att (åtminstone nödvändigtvis) behöva lägga någon svidande kontantinsats. Klart att leasing lockar.
Privatleasingen ökar stadigt i Sverige, och för många kan konceptet vara en riktigt bra idé, inte minst då man i viss mån slipper det ansvar som det innebär att äga en bil. Men det finns även en rad fallgropar som man åtminstone bör vara medveten om innan man väljer privatleasing.
Den kanske viktigaste detaljen handlar om körsträckan. Att betala lite mer för några extra mil per år kan kännas dumt initialt, men det är ändå en vettig idé. Ett leasingavtal löper i regel över tre till fem år, och att man får ändrade körvanor under en så lång tidsperiod är förstås fullt rimligt. Kanske byter du jobb? Kanske flyttar du?
En annan viktig aspekt är att mycket kan hända med ens ekonomi under en leasingperiod. Att säga upp avtalet är ofta svårt, Ibland helt omöjligt, och att sitta med en fast månadskostnad för ett fordon som man inte kan sälja kan bli problematiskt.
Carl-Erik Stjernvall som är teknisk expert på konsumentorganisationen Riksförbundet M manar i en artikel i tidningen Mitt i till försiktighet innan man slår till.
– Titta på hur tillvaron och din privatekonomi kan förändras de närmaste tre åren. I värsta fall, klarar du ekonomiskt att vara bunden vid avtalet?
Vissa leasingavtal tillåter att man överlåter fordonet, men det är lättare sagt än gjort att hitta en person som är intresserad av att ta över en leasingbil. Inte sällan får man räkna med att bjuda på leasingavgiften i ett kvartal till ett halvår.
Ett annat sätt är att försöka bryta avtalet i förväg. De bilhandlare som går med på det tar då ut en straffavgift, skriver sajten Mest Motor.
En leasingbil är inte din bil längre efter några år, något som kan vara lätt att glömma bort i vardagen. Men tänk på att en besiktning kommer att genomföras vid återlämnandet, och i det läget ska bilen vara ”i normalt skick”.
Håll koll på vad som står i återlämningsavtalet. Expressen skriver att man till exempel ofta förväntas tvätta bilen både in- och utvändigt regelbundet samt laga eventuella stenskott .
Andra viktiga aspekter att fundera kring innan man väljer att privatleasa är ansvarsfrågan vid ett eventuellt fel på bilen, samt att du ofta förväntas betala samma belopp varje månad även om bilen blir obrukbar till följd av ett fel.
Funderar du på att köpa en elbil? I så fall finns det en del frågor att besvara som skiljer sig från de frågor som uppkommer i samband med ett mer klassiskt bilköp. Autotrader, Mest Motor och DN har alla tittat närmare några av de saker du bör bena ut på innan du slår till på en elbil. Vi har sammanfattat det hela i fyra viktiga punkter:
1. Hur stor räckvidd erbjuder fordonet?
Det låter kanske som en självklarhet, men att syna de här siffrorna i sömmarna ordentligt är också avgörande. En mil hit eller dit kan låta oväsentligt, men så länge laddningsstationerna inte duggar tätt i landet så kan en liten mil bli ett stort problem. Hur ser det ut lokalt där du bor? Hur ser det ut längs de sträckor du har tänkt köra? Och mot bakgrund av det: Har du tid att stanna och ladda fordonet, om det skulle behövas?
2. Håll koll på kostnaderna
Att en elbil är billigare i längden än en bil med förbränningsmotor är de flesta överens om. Men det är förstås inte gratis att ha en elbil. Även elbilar har rörliga delar som slits och även elbilar måste in på service emellanåt. Glöm inte att kontrollera priser på reservdelar och ifall det finns verkstäder som kan åtgärda problem med ditt elfordon. Räkna även med en ökad åtgång på hushållsel.
3. Kontrollera garantin
Trots att elbilar har funnits på marknaden ett tag vid det här laget, så handlar det trots allt om relativt ny teknik. Att hålla koll på vilka garantier som bilen omfattas av är därför viktigt. Inte minst batterigarantin kan vara värd att se över lite extra.
4. Passar elbilen din livsstil?
Renodlade elbilar är inte sällan ganska kompakta jämfört med exempelvis laddhybrider eller klassiska fordon med förbränningsmotor. Har du ofta behov av att transportera saker? I så fall: Får de plats i fordonet? Och hur mycket bidrar vikten till att minska räckvidden? Tänk även på att räckvidden minskar avsevärt i vårt bistra vinterklimat.
Opinion Flera av de största svenska ledarsidorna lyfter under tisdagen återigen konflikten kring las och arbetsrätten.
Expressen skriver i sin ledare att S försök att nu underminera utredningen är ”skamlösa”, då frågan om las var priset för att partiet skulle kunna vara kvar vid rodret: ”Men när Socialdemokraterna nu ska betala priset för makten vill de inte längre vara med.” Även DN betonar att utredningen är själva förutsättningen för Löfven som statsminister.
Aftonbladets Lotta Ilona Häyrynen skriver i stället om protesterna i USA. Det går inte att förtrycka bort förtrycket, menar hon. President Trumps hot om militärt våld lär ”inte få protesterna att dö ut”.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tror inte att bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt kommer att spräcka regeringens samarbete med C och L, säger hon till TT.
Hon säger att hon hoppas att arbetsmarknadens parter kan komma överens i sina förhandlingar så att politikerna slipper lagstifta i frågan. Om så inte blir fallet anser hon att utredningens förslag som presenterades i går måste förhandlas om.
– Vi (regeringen, C och L) har goda förutsättningar att få till stånd en slutprodukt som stämmer överens med det som vi enades om i januariavtalet och i direktiven till utredningen, säger Nordmark till TT.
Både C och L har dock tidigare meddelat att de inte är intresserade av att förhandla utan vill att utredningens förslag ska bli ny lag.
Det nya förslaget till ny arbetsrätt är till klar fördel för arbetsgivarsidan. Det säger flera experter till TT.
– Förändringarna går i huvudsak ut på att stärka arbetsgivarnas makt, individen står svagare, även facken, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på fackens organisationsgrad.
Han får medhåll bland annat av Mats Glavå, docent i arbetsrätt. Han konstaterar att utredningens förslag ”blev väldigt arbetsgivarvänligt”.
Regeringen kritiserade snabbt förslaget för att inte upprätthålla balansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Samarbetspartierna C och L ansåg å sin sida att balansen bibehålls.
Vårdförbundet larmar om att allt fler sjuksköterskor säger upp sig runt om i landet, rapporterar Ekot.
Den främsta anledningen som anges är att man slitit ut sig när man vårdat covidpatienter och att man inte får något besked sommarsemestern.
– Man har gett jättemycket i tre månader. Man har jobbat under förutsättningar som man aldrig innan någonsin hade kunnat tänka sig, säger säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Karolinska universitetssjukhuset har gått ner från det stabsläge man befunnit sig i sedan 8 maj, rapporterar TT.
I ett pressmeddelande skriver sjukhuset att man kan återgå till ordinarie styrning eftersom vården av covid-patienter nu blivit en del av den löpande vården.
– Det betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett tecken på att vi har situationen under kontroll, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga.
Karolinska är det sjukhus i landet som tagit emot flest covid-sjuka under coronakrisen.
Bli Omni Vän
