Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
HD/Kenes. Arkivbilder.
HD/Kenes. Arkivbilder. (TT)
Turkiets utlämningskrav

HD stoppar utlämning till Turkiet: ”Finns flera hinder”

Av Peter Johansson
Publicerad: 19 dec. 2022
ANNONS

Högsta domstolen stoppar utlämningen av den turkiske journalisten Bülent Kenes till Turkiet, rapporterar SVT. Han anses enligt Turkiet ha varit delaktig i kuppförsöket 2016 och för att ha varit med i den så kallade Gülenrörelsen.

Riksåklagaren har tidigare motsatt sig utlämning med hänvisning till utlämningslagen, något som HD alltså ställer sig bakom.

I ett pressmeddelande konstaterar Högsta domstolen att det finns flera hinder mot utlämningen:

– Det gäller att kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt avseende den ena brottsmisstanken. Det är dessutom fråga om politiska brott. Och det finns också en risk för förföljelse grundad på den här personens politiska uppfattning. Utlämning kan alltså inte ske, säger justitierådet Petter Asp.

ANNONS
Kenes har varit chefredaktör för en dagstidning som har misstänks för kopplingar till Gülenrörelsen
Sveriges Television
Kenes flydde till Sverige efter kuppförsöket
www.tv4.se
HD: Hinder mot utlämning till Turkiet
pressmeddelande · www.domstol.se
Svenskt nej – två på listan lämnas inte ut (7 december)
Expressen
Kenes anklagas för att ha varit med och planerat kuppförsöket 2016 (23 oktober)
Sveriges Television
bakgrund
 
Gülenrörelsen
Wikipedia (sv)
Gülenrörelsen, även känd som Hizmet eller Jamaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer. Den finns främst i Turkiet men också i många andra länder. Rörelsens ledare är Fethullah Gülen som bor i exil i Pennsylvania, men hans roll är oklar. Han ser sig själv snarast som inspiratör.Gülenrörelsen bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Den ledande bland dem är den Istanbul-baserade Kimse Yok Mu Association (KYM). KYM har specialstatus hos FN-organet ECOSOC.Det är svårt att veta antalet sympatisörer till rörelsen, eftersom man inte går in i den som medlem och den snarare utgör ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder.[källa behövs] Gülenisterna har etablerat många skolor, utöver i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har innehaft viktiga positioner i Turkiets polisväsende och rättsväsende. Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman liksom flera banker, tv-stationer och andra företag.Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartiet AKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängt sekularistiska Turkiet. Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 tog den turkiska regeringen kontrollen över Zamans redaktionslokaler. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående konflikten mellan president Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av tv-stationerna. Efter militärens misslyckade kuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom detsamma, men utan att några konkreta bevis lades fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den. Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.
Annons
Höstlov hos Elite Hotels— upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Turkiets utlämningskravHögsta domstolenTurkietRiksåklagaren

Sverige säger nej till Turkiets utlämningskrav

Turkiet har begärt att fyra turkiska medborgare ska utlämnas från Sverige. Nu har regeringen avslagit begäran, rapporterar Nyhetsbyrån Siren enligt Expressen.

8 juli, 16.56
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Experten efter HD-besked: ”Risk för en negativ spiral”

Högsta domstolens besked om att stoppa utlämningen av två turkiska medborgare kan få konsekvenser för den svenska Natoprocessen. Det menar Turkietexperten och professorn Michael Sahlin som nyhetsbyrån TT pratat med.

13 juli 2023, 13.19
Högsta Domstolen i Stockholm

HD stoppar två utlämningar till Turkiet

Högsta domstolen stoppar två utlämningar till Turkiet, enligt Dagens Juridik.

13 juli 2023, 09.21
Högsta Domstolen i Stockholm

Ännu en person riskerar utvisning till Turkiet

Nu väntar totalt fyra personer på regeringens och Högsta domstolens beslut om utlämningar till Turkiet, rapporterar SVT. Det nyaste och fjärde fallet rör en man som greps av polisen i Malmö i början av april och som ska vara efterlyst av Turkiet.

30 juni 2023, 09.16
Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan syns på en affisch vid en pendeltågsstation i Istanbul.