”I Nobels anda – gör om reglerna för Ekonomipriset”
Ekonomipriset i Nobels anda är för snävt. Det skriver Ulf Dahlsten, gästprofessor vid London School of Economics, i en debattartikel i SvD. Han ser anledning för Nobelstiftelsen och Riksbanken att ställa frågan:
”Har det städse tilldelats den som gjort mänskligheten den största nytta, som Nobel uttryckte det?”
Dahlsten argumenterar för att även socialvetenskap och systemvetenskap ska belönas inom ramarna för priset. Då kommer det gå till de som har gjort mest nytta.
”Jag tänker på Michael Dertouzos vid MIT som tog över ett militärt nät, såg dess möjligheter och hade en avgörande roll i skapandet av internet. Och jag tänker på Tim Berners-Lee som uppfann den World Wide Web som byggts på internet och förändrat allas våra liv.”
bakgrund
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Wikipedia (sv)
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Ekonomipriset eller (informellt/missvisande) "Nobelpriset i ekonomi", är ett pris som instiftades av Sveriges Riksbank 1968 i samband med bankens 300-årsjubileum.
Priset delades ut för första gången 1969, prissumman är den samma som för nobelprisen och utdelningen sker tillsammans med de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm den 10 december årligen. Pristagare utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, som även utser pristagare för Nobelpriset i fysik och Nobelpriset i kemi. Nomineringsproceduren och arbetet med att utse pristagare går till på samma sätt som för fysik- och kemiprisen, och sköts av Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Mottagarna av priset är dock inte nobelpristagare i egentlig mening.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen