Inrikesåret: Fallet Lilla hjärtat, Robertos sexköp och ifrågasatt Estoniahål

I skuggan av coronapandemin har det varit flera uppmärksammade rättsfall i Sverige under året som gått. Lilla hjärtats öde berörde, tv-profilen Paolo Roberto talade ut efter att ha köpt sex och utredningen om Estonia är på väg att återupptas efter uppgifterna om hål i skrovet.

Dessutom har de två största mordutredningarna någonsin i svensk kriminalhistoria avslutats: Palmeutredningen och dubbelmordet i Linköping.

Omni har sammanfattat det viktigaste att minnas från inrikesåret 2020.

I slutet av januari hittades Esmeralda, 3, död kort efter att hon på grund av ett domstolsbeslut flyttar från sitt fosterhem till sina biologiska föräldrar. Vid obduktionen hittades spår av narkotika och kroppen var illa tilltyglad.

Båda föräldrarna greps. I mitten av februari dog pappan i häktet. Mamman dömdes i augusti för grovt vållande till annans död, trots att hon åtalats för mord.

– Jag tycker att det är ytterligare ett svek mot henne, sa fostermamman Melinda Jacobs efter domen.

Regeringen tillsatte en särskild utredare för att göra Lex Lilla hjärtat, som flickan kallades, till lag, och i början av december röstade riksdagen igenom de fyra första förslagen för att skydda tvångsplacerade barn.

I mitten av maj greps tv-profilen Paolo Roberto i en uppmärksammad razzia mot en lägenhetsbordell i centrala Stockholm. Han erkände sexköp på plats och talade dagen efter ut i en intervju med TV4 Nyheterna.

Roberto fick sparken från en rad uppdrag, bland annat fick han inte längre programleda TV4:s ”Farmen” och en lång rad samarbetspartners och varumärken tog avstånd från honom.

Åklagaren meddelade i mitten av december att utredningen om oaktsam våldtäkt lagts ner och att Paolo Roberto döms att betala 15 000 kronor i böter.

Fyra 16-åriga pojkar miste livet när bilen med sex personer i körde av vägen i Sörfors, söder om Sundsvall, natten den 31 maj. De hade varit på en cruising i Hassela.

Två av pojkarna gick i samma högstadieskola i byn Stöde i Medelpad och de övriga fyra i bilen kom från olika orter i Hälsingland.

– Det blev fel ordning. Man ska inte överleva sina barn, sa Jonas Frisk, pappa till 16-åriga Emil, som blev ett av offren, till Aftonbladet.

Den kvinnliga 19-åriga föraren åtalades den 16 december för bland annat grovt vållande till annans död. Även hon skadades svårt vid kraschen.

Vid en uppmärksammad pressträff den 10 juni pekade polisens spaningsledare Hans Melander och åklagare Christer Petersson ut den så kallade Skandiamannen Stig Engström som Olof Palmes mördare, 34 år efter mordet på Sveavägen.

För många var presskonferensen dock en besvikelse. Mordvapnet saknas fortfarande, det finns inget tydligt motiv och utredningen kunde inte presentera någon teknisk bevisning. Engström är sedan många år död.

I samband med pressträffen lades förundersökningen ned och den kommer inte att öppnas igen, efter beslut av Högsta domstolen.

Timmar före Palmepresskonferensen greps en 37-årig man misstänkt för dubbelmordet i Linköping 2004. Tack vare en släktforskare lyckades polisen få en match på det dna som säkrades på brottsplatsen då Mohamad Ammouri, 8, och Anna-Lena Svenson, 56, två slumpvis utvalda offer, knivhöggs till döds.

Mannen är Daniel Nyqvist och han erkänner i första förhöret. Den 16 år långa mördarjakten var över och det visar sig att han levt ett ensamt liv i en lägenhet inte långt från brottsplatsen.

Nyqvist dömdes den 1 oktober till rättspsykiatrisk vård.

Natten mot den 2 augusti avlossade flera personer skott från en vit Audi vid McDonalds i Botkyrka, söder om Stockholm. 12-åriga Adriana, som var ute och gick med hunden, träffades av en av kulorna och dog, två veckor innan hon skulle börja sjunde klass.

– I stället för att anordna ditt planerade pyjamasparty inför din trettonårsdag så fick vi anordna din begravning, sa hennes gudmor på begravningen.

Polisens teori är att skottlossningen har koppling till gängkriminalitet och att måltavlan egentligen var någon annan. Hittills har två män gripits, en av dem så sent som 15 december och han är skäligen misstänkt för mord.

Biträdande rikspolischef Mats Löfvings uttalande i Ekots Lördagsintervju 5 september om att det finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i landet väckte snabbt debatt.

– Hela familjen, hela släkten, hela klanen uppfostrar sina barn så att de ska kunna ta över klanen, säger han i intervjun.

KD:s riksdagsledamot Robert Halef pekas ut i en hemlig underrättelserapport från polisen, något han menar är ett misstag och ”smutskastning”.

Tidigare okända skador i Estonias skrov fick stor uppmärksamhet när dokumentären ”Estonia - fyndet som ändrar allt” hade premiär på Dplay i slutet av september.

Estlands tidigare Estoniautredare anklagade Sverige för att ha mörkat vilket tillstånd vraket var i, något statsminister Stefan Löfven förnekade.

Filmarna har åtalats för att ha brutit mot gravfriden vid Estonia. När filmaren Henrik Evertsson dessutom vann Stora journalistpriset för årets avslöjande kritiserades han för att sprida gamla konspirationsteorier utan att presentera belägg för dem.

Så sent som 18 december meddelade inrikesminister Mikael Damberg att regeringen vill se över gravfridslagen för att möjliggöra dykningar vid vraket.

Tishko Ahmed dömdes 23 oktober av hovrätten till 18 års fängelse för mordet på 17-åriga flickvännen Wilma Andersson i Uddevalla.

Först dömdes han mot sitt nekande till livstids fängelse i tingsrätten, men straffet sänktes eftersom hovrätten inte tyckte att det var tillräckligt försvårande omständigheter för lagens strängaste straff.

– Genom att gärningsmannen undanröjt bevis kommer han undan, säger åklagaren Jim Westerberg.

Wilma Andersson försvann från Uddevalla i november förra året och pojkvännen greps efter att polisen hittat en kroppsdel från flickan i en garderob i hans lägenhet.

Nyheten om att en man i 40-årsåldern misstänktes ha hållits inlåst av sin mamma i en lägenhet i 28 år blev en världsnyhet i slutet av november. Mannens syster hittade honom tandlös och med bensår i lägenheten de växte upp i.

Efter polisförhör släpps mamman, som är i 70-årsåldern, på fri fot eftersom brottsmisstankarna försvagats.

– Det är ett ärende för vården och socialtjänsten, men inte för rättsväsendet i nuläget, sa åklagaren Emma Olsson till Aftonbladet.

I våras meddelades att fransk polis knäckt den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, något som varit till stor hjälp för svenska polisen i flera fall kopplade till gängkriminalitet. Ett hundratal personer har gripits med Encrochatmaterialet som bevis.

– Det här är helt unikt, det är något man drömt om. Här serveras en direktaccess in till deras upplägg, kriminalitet och kontaktnät, sa Ted Esplund vid polisen till TT.

I Europa har polisen kunnat följa livechattar mellan kriminella i realtid, medan svensk polis hittills använt sparade konversationer som bevisning i minst två rättsfall.

Dessutom uppges minst tio planerade mord förhindrats i Sverige sedan polisen fick tillgång till materialet.