Internettillgång kan bli ny rättvisefråga med hemjobb

Mitt under brinnande coronakris sänkte Netflix och Youtube sin videokvalitet för att Europas nätverk skulle palla trycket som hemmakontor och videomöten förde med sig.

– Det är något jag tycker är trams och inget vi behöver göra i Sverige eftersom vårt nät är så pass bra, sa it-företaget Netnods teknikchef Patrik Fältström till Ekot i slutet av mars.
Men trots att själva nätet är starkt finns det människor som hamnar utanför. I rapporten “Svenskarna och internet 2019” varnar Internetstiftelsen för att den digitala transformationens baksida är utanförskap. Hög ålder, låg inkomst och låg utbildning pekas ut som några riskfaktorer.

Även geografin kan påverka. Regeringen tänker inte på landsbygden när den uppmanar människor att jobba hemifrån under krisen, skriver Nya Wermlands-Tidningens konservativa ledarsida. Ledarsidan argumenterar för att avsaknaden av snabbt och säkert internet på vissa platser gör att alla svenskar inte har samma förutsättningar att flytta hem kontoret.
Diskussionen pågår inte bara i Sverige. Amerikaner, skriver Quartz i ett reportage, gillar att se sitt land som klasslöst med samma möjligheter för alla att jobba sig uppför karriärstegen. Men i en modern kontext förutsätter tanken att alla har tillgång till bra internet. Enligt ekonomen Julia Pollak förlitar sig många amerikaner ännu på Starbucks och McDonalds öppna nätverk för att studera, arbeta och skicka in jobbansökningar – en omöjlighet under den pågående nedstängningen.
Pandemin har kastat nytt ljus på rättvisefrågor som rör det uppkopplade samhället, och frågorna kan bli ännu mer aktuella om hemarbete blir mer permanent. Tillhör den digitala framtiden alla? Får alla vara med på samma villkor? Och om inte: Vilka hamnar utanför?