Hem
(NTB Sverige / NTB)

Jättarnas AI-nota: Kostar långt mer än månlandningen

Större än utbyggnaden av det amerikanska järnvägsnätet och det mångåriga Apolloprogrammet som ledde fram till månlandningen 1969. Så beskriver Wall Street Journal techjättarnas massiva investeringar i AI-infrastruktur.

Bara i år väntas Microsoft, Meta, Amazon och Alphabet tillsammans investera upp till 670 miljarder dollar i ny AI-infrastruktur. Mätt som andel av BNP har en större kapitalsatsning i USA bara gjorts en gång tidigare, nämligen vid det så kallade Louisianaköpet 1803 då landet fördubblade sin yta, skriver tidningen.

Samtidigt finns viss oro kring techjättarnas högtflygande AI-planer, skriver CNBC.

– Om du ska gå in med så här mycket pengar i AI kommer det att minska ditt fria kassaflöde, säger Jake Dollarhide, vd för Longbow Asset Management.

 
Louisianaköpet
Wikipedia (sv)
Louisianaköpet (engelska: Louisiana Purchase) var överenskommelsen då USA år 1803 under president Thomas Jefferson köpte landområden av Frankrike för 15 miljoner dollar. Med köpet fördubblade USA sin tidigare areal. Frankrike var försvagat och i finansiell kris efter förlusten i Haiti och förnyat krig mot Storbritannien. Napoleon Bonaparte erbjöd USA att köpa landområdet, dels för att förbättra finanserna, dels för att han såg ett stärkt USA som en motvikt mot Storbritannien. I avtalet som tecknades var gränserna bara vagt formulerade och det var inte klart om köpet även innefattade västra Florida och Texas. Efter förhandlingar med Spanien och Storbritannien fastställdes gränserna i det så kallade Floridaköpet (Purchase of the Floridas) 1819. Staden Saint Louis övergick i amerikansk ägo i samband med Louisianaköpet. Staden firade detta genom världsutställningen och de samtidiga olympiska spelen 1904.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen