Källor: Fler ryska spioner nu än under Sovjettiden

KGB eller Kommittén för statssäkerhet (ryska: Комитет государственной безопасности, Komitet gosudarstvennoj bezopasnosti pri Sovete Ministrov SSSR) var den civila delen av underrättelsetjänsten i Sovjetunionen från 1954 till 21 december 1993, då Boris Jeltsin avskaffade säkerhetsministeriet och resterna av det nygamla KGB. Myndigheten grundades den 20 december 1917 med polacken Felix Dzerzjinskij som sin första chef. Man blev en av de första nya myndigheterna i det socialistiska Ryssland. Den kallades då Tjeka efter den ryska förkortningen VTjK (uttalas Ve-Tje-Ka) och kom under åren att kännas igen som GPU, OGPU, NKVD, GUGB, NKGB och MGB. De anställda har därefter kallats "tjekister", ett begrepp som fortfarande används i dagens Ryssland om de anställda vid säkerhetstjänsten FSB och den civila underrättelsetjänsten SVR. KGB var ett repressivt organ i kommunistpartiets (KPSS) tjänst med cirka 750 000 anställda. Ett mycket omfattande nätverk av miljontals informatörer och angivare användes för att fånga upp kritiska individers attityder och åsikter både i hemmen och på arbetsplatserna. Man sade att KGB var partiets sköld och svärd (jämför KGB:s emblem). KGB:s högkvarter var beläget i det hus där försäkringsbolaget Rossija fanns under tsartiden. Byggnaden kallas Lubjanka, och det torg i Moskva som tidigare kallats Dzerzjinskijtorget. Strax intill ligger varuhuset Detskij Mir (Barnens värld). KGB:s uppgifter har nu övertagits av dels FSB (den ryska federationens säkerhetstjänst), som huserar i samma lokaler i Moskva, dels av SVR (den ryska federationens underrättelsetjänst) vars högkvarter ligger strax utanför Moskva. Sommaren 2006 gav det ryska parlamentet, duman, tillstånd för FSB, SVR och den militära underrättelsetjänsten GRU att likvidera "terrorister och extremister" utomlands. I Vitryssland, som också var en del av Sovjetunionen, kallas fortfarande underrättelsetjänsten för KGB.