Av Rysslands 85 regioner var det bara en enda där en majoritet av de röstande sa nej till förändringarna i grundlagen som bland annat öppnar för att president Putin kan sitta kvar till 2036, skriver Reuters.

Det gäller Nentsien vid kusten mot norra ishavet 1 600 kilometer nordöst om Moskva. Där röstade 56 procent mot reformen i den folkomröstning som avslutades på onsdagen.

Resultatet ska troligen tolkas som ett utryck för missnöje i en för lokalbefolkningen viktig fråga, nämligen att myndigheterna vill slå ihop regionen med grannen Arkhangelsk.

Tidigare har över 15 000 personer skrivit under en namninsamling mot planerna.

Nästan 78 procent av ryssarna säger ja till den grundlagsreform som gör det möjligt för president Vladimir Putin att stanna vid makten till år 2036, skriver AP. Det står klart efter att alla röster räknats.

Enligt valkommissionen låg valdeltagandet på 64 procent.

Oppositionen menar att siffrorna är orealistiskt höga och anklagar Kreml för valfusk. En mätning från oberoende Levade Center från i maj visade att Putin hade ett stöd på 59 procent, den lägsta siffran på 20 år.

Det ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj avfärdar resultatet i folkomröstningen om förändringar i grundlagen, rapporterar AFP.

”Det här ’resultatet’ som nyss presenterades är påhitt och en stor lögn. Det har ingenting att göra med opinionen hos det ryska folket”, skriver Navalnyj i ett uttalande.

Enligt omröstningen röstade över 70 procent av ryssarna för förändringarna som bland annat innebär att Vladimir Putin kan sitta kvar som president till 2036.

Runt 74 procent av ryssarna ser ut att rösta ja till förslaget om förändrad grundlag som bland annat ger president Vladimir Putin möjligheten att sitta kvar vid makten till 2036. Det står klart med nära en tredjedel av rösterna räknade, skriver AFP.

Omröstningen har pågått under sju dagar och har bland annat skett digitalt. Det officiella resultatet väntas presenteras runt klockan 20 svensk tid.

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en välregisserad "konstitutionell kupp" vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap, skriver TT.

Rysslands ambassadör i Sverige, Viktor Tatarintsev, slår ifrån sig kritiken mot eventuellt valfusk i samband med den ryska folkomröstningen som bland annat väntas ge Vladimir Putin förlängd makt.

– Jag tror att det kan gå bättre än ett svenskt val, och mycket bättre än valet i till exempel Amerika, säger han till Sveriges Radios Studio Ett.

Han ser det inte heller som ett problem att förändringarna öppnar för att Putin kan sitta kvar till 2036.

– Det är hypotetiska beräkningar. Det är bara gamla gummor som kan sitta och diskutera på detta på detta sätt, säger han, och påpekar att Putin ännu inte sagt om han tänker ställa upp för omval.

Det paket med förändringar i grundlagen som Ryssland håller folkomröstning om innehåller, förutom den uppmärksammade möjligheten för president Putin att sitta kvar till 2036, också förbättrad välfärd.

– För oss pensionärer är det väldigt viktigt att de höjer våra pensioner, säger 79-åriga väljaren Valentina Kungurtseva till AFP.

Väljarna måste rösta ja eller nej till paketet i sin helhet. Enligt kritiker handlar detta om att man vill dölja möjligheten till förlängd makt för Putin bland andra mer populära förslag.

– Kampanjen har tryckt mycket på den förbättrade välfärden och det är svårt att vara emot det. Egentligen har det varit som en presidentkampanj där Putin har styrt hela upplägget, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Under en vecka har Rysslands drygt 110 miljoner röstberättigade invånare kunnat rösta om president Vladimir Putins förslag till grundlagsreformer.

På onsdag stänger vallokalerna, men enligt AP talar det mesta för att presidenten får sitt ”ja” till lagpaketet, efter intensivt kampanjande.

Omröstningen gäller flera lagar, bland annat att endast äktenskap mellan man och kvinna ska godkännas i landet, men det mest uppmärksammade förslaget handlar om att nollställa Putins ämbetsperioder. Detta skulle innebära att han kan sitta fram till 2036.

Opinion Skolverkets ändringar som gör statistik om enskilda skolor hemlig, utsläppen av avloppsvatten i Öresund och möjligheten att Putin blir rysk president på livstid är några av de vitt skilda ämnen som under måndagen tas upp av de största svenska ledarsidorna.

Aftonbladets Jenny Wennberg är kritisk till att Skolverket hädanefter bara kommer att ge ut statistik på riksnivå. ”När domstolar slår fast att det är små affärshemligheter som sitter där i skolbänkarna, inte elever, då är det faktiskt dags att göra om den svenska skolan från grunden.”

Sydsvenskans ledarskribent noterar att det danska planerade avloppsutsläppet inte blir av, men frågar sig varför det skulle krävas medial uppmärksamhet för att företag och politiker skulle förstå att ingen vill bada i bajs.

Slutligen oroas Expressen över att Vladimir Putin enligt ett förslag kan sitta kvar vid makten till 2036. Ledarskribenten menar att det skulle innebära ett farväl till demokratin, och att Sverige får räkna med provokationer från öst i decennier framöver.

Att flera misstänkta kunde ringas in efter mordförsöket på den avhoppade ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter Yulia i Salisbury 2018 var mycket genant för Vladimir Putin.

Det var också ett tecken på att Rysslands militära underrättelsetjänst GRU inte längre arbetar på samma sofistikerade nivå som tidigare, enligt ett långt reportage i The Guardian. Tidningen har intervjuat avhoppade GRU-agenten Vladimir Suvorov som anser att organisationen har ”sjunkit ned i idioti” och att dess chefer är ”inkompetenta och giriga”.

Nervgasattentatet i Salisbury är åter aktuellt i Storbritannien eftersom en tv-serie om händelsen nyligen har sänts där.

Läs texten i länken nedan.

Opinion Dagens ledarsidor behandlar flera olika ämnen. Aftonbladets Anders Lindberg har intervjuat försvarsminister Peter Hultqvist som är kritisk till det höga politiska tonläget i debatten om coronahanteringen. Han säger att hårda ord leder till en politisk stämning som inte är ”hälsosam”.

Svenska Dagbladets Lydia Wålsten skriver att ansvar måste utkrävas innan coronakommissionen blir klar 2022. Hon skriver att direktiven är så många att kommissionen kommer att ”bli ofarlig” och ansvarsutkrävandet kommer bli svårt.

Dagens Nyheter skriver om Sverigedemokraterna och vad partiet står för.

”[...] oavsett etiketter bör vi se klart på att de vill avskaffa centrala delar av demokratin.”