Statsminister Stefan Löfven ska inom kort träffa Rysslands president Vladimir Putin, skriver Aftonbladet. Det blir det första enskilda mötet ledarna emellan.

Mötet sker på konferensen Internationellt Arktiskt Forum i Sankt Petersburg den 9 april. Löfvens pressekreterare Erik Brunnander säger att man inte vill berätta i detalj vad som kommer att avhandlas. Han påpekar att Sverige har en pågående dialog med Ryssland där man påminner om EU:s syn på annekteringen av Krim.

– Samtidigt har vi i Sverige intressen som involverar Ryssland, till exempel Arktis, miljöfrågor och klimatförändringar. Men även kring handel och frågor kring svenska företag i Ryssland.

Rysslands president Vladimir Putin har signerat en lag som gör det olagligt att förolämpa och visa respektlöshet mot myndigheter och den ryska staten, skriver flera medier.

Den kontroversiella lagen ger också Ryssland befogenhet att radera ”fejknyheter” på nyhetssajter. Om sajterna vägrar ta bort dem riskerar de att blockeras.

Lagen har fått hård kritik av människorättsaktivister som menar att yttrandefriheten kringskärs.

Tre demokratiska toppolitiker kräver att Donald Trump redogör för vad han och Rysslands president Vladimir Putin har diskuterat under Trumps tid som president, rapporterar The Hill.

Bakgrunden är uppgifter om att Trump begärt att dokumentation och inspelningar av samtal mellan presidenterna ska förstöras. De demokratiska politikerna vill också att bland annat utrikesminister Mike Pompeo delar med sig av sina anteckningar från ett möte mellan Trump och Putin.

”President Trump tycks vid flera tillfällen ha vidtagit åtgärder för att dölja detaljer om sin kommunikation för kongressen och det amerikanska folket”, skriver de i ett uttalande.

Flera miljarder kronor som bland annat kan kopplas till personer nära Vladimir Putin misstänks ha tvättats genom Nordea, avslöjar finska Yle i samarbete med internationella journalistorganisationen OCCRP.

Till danska Berlingske säger Nordeas riskchef Julie Grabo att hon inte kan kommentera enskilda kundrelationer, men konstaterar att det förmodligen ”skett några saker som inte borde ha skett”.

– Vi tänker inte låta oss missbrukas för penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet. Om vi har utnyttjats av ryska oligarker för penningtvätt beklagar vi det, säger hon.

Nordea har också kommenterat avslöjandet i ett pressmeddelande.

”Bankerna kan tidigare ha undervärderat svårigheterna med att stoppa penningtvätt. Det är viktigt att vara ödmjuk inför en sådan här komplicerad fråga. Vi är nu i en annan situation än för några år sedan. Det jobbar över 1 500 personer med att förhindra ekonomiska brott”, skriver banken.

Miljarder kronor misstänks ha tvättats via Nordea, avslöjar finska YLE i samarbete med internationella grävredaktionen OCCRP.

Totalt ska det handla om över sju miljarder kronor som slussats genom Nordeas konton vidare till olika skalbolag mellan 2005 och 2017. I läckan ingår en enorm misstänkt penningtvättsmaskin som sköttes av en personkrets nära Rysslands maktelit och däribland president Vladimir Putin.

Totalt 300 suspekta Nordeakunder har identifierats, varav 260 hade konto i Nordeas skandalomsusade, och sedan 2014 nedlagda, avdelning för internationella affärer i Köpenhamn.

Ryssland har beslutat att lämna INF-avtalet med USA, meddelar president Vladimir Putin enligt AFP.

Avtalet slöts i slutet av 80-talet för att begränsa tillgången på kort- och medeldistansrobotar, som ett led i ländernas kärnvapennedrustning.

Tidigare i år meddelade även USA att landet lämnar avtalet eftersom man anser att Rysslans inte har följt det.

Kritiska röster höjs efter att det blivit känt att dottern till Dmitry Peskov, talesperson för Rysslands president Vladimir Putin, praktiserar i EU-parlamentet. Det rapporterar BBC.

21-åriga Elizaveta Peskova gör praktik hos den franske EU-parlamentarikern Aymeric Chauprade som bland annat sitter i parlamentets utrikesutskott. Han har varit medlem av franska Nationell samling, tidigare Nationella fronten.

Flera ledamöter är kritiska och menar att det är oacceptabelt att Peskova har fått en sådan tjänst.

En talesperson bekräftar för AFP att ryskan kan delta i alla öppna sammanträden men att praktikanter inte har tillgång till hemlig information eller parlamentets mejl-databas.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Rysslands president Vladimir Putin kommer att ha ett möte med varandra nästa vecka. Det uppger en talesperson för den israeliska premiärministern, enligt AFP.

Mötet kommer att hållas i Moskva och fokus kommer troligen ligga på Mellanösternfrågor och situationen i Syrien.

En konflikt har uppstått mellan länderna efter att Israels flygvapen flera gånger har attackerat vad de beskriver som iranska måltavlor inne i Syrien.

Iran och Ryssland är de största internationella aktörerna som står på president Bashar al-Assads sida i Syrienkriget.

Rysslands president känner sin publik väl – det är därför han har gått från förra årets stora lansering av nya vapen och i år i stället satsar på plånboksfrågor i sitt tal till nationen, skriver CNN:s Nathan Hodge i en analys.

Förra året satsade Vladimir Putin på att lansera nya vapen och visade videoanimationer på en rysk kärnvapenattack mot Florida. Då var det bara några veckor kvar till nyval och Putin låg bra till med 80 procent av väljarstödet, i år har hans väljarsiffror störtdykt till 64 procent vilket troligtvis beror på en impopulär ändring i pensionssystemet förra sommaren, skriver Hodge.

Han skriver att Putins tal därför innehöll mer ekonomi- och inrikesfrågor än flashiga bilder på missiler – men att det inte betyder att presidenten mjuknat:

”Ryssland är ’inte intresserade av konfrontation’, sa Putin, men den ryska ledaren gjorde också klart att man inte backar för Washington.”

Ryssar kommer tjäna mer och få bättre levnadsvillkor under året som kommer, lovade Vladimir Putin i sitt direktsända tal till nationen på onsdagen.

– Vi kan inte vänta... Det här året bör ryssar känna att saker och ting förändras till det bättre, säger presidenten enligt TT.

Löftet möttes av applåder i parlamentet och presenterades lägligt av Putin, som pressas av de lägsta opinionssiffrorna på fem år.

I talet gick Putin även hårt åt USA och beskrev landets orsaker till att dra sig ur INF-avtalet som ”långsökta”.

– Ryssland kommer att svara på all utplacering av kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar i Europa, inte enbart gentemot länderna de placeras i utan mot USA självt, sa han.