Hem
Rysslands president Vladimir Putin. (Sergey Bobylev / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix)

”Kommer Vladimir Putin någonsin kliva åt sidan?”

Med anledning av att Putin nu suttit vid makten i två decennier i Ryssland, frågar sig CNN:s Nathan Hodge om presidenten någonsin kommer att kliva åt sidan. Enligt rysk lag ska Putin avgå 2024 då nästa mandatperiod är över, men det spekuleras i att Putin kan komma att ordna ett sätt att behålla makten, skriver han.

Den senaste tiden har stora protester pågått i Moskva med krav på politiska reformer, skriver Shaun Walker som är Östeuropakorrespondent för The Guardian. Det råder ingen tvekan om att Putin skulle slå ned protesterna om de växte till ett reellt uppror. Om Putin skulle förlora någon som helst makt, så är det troligare att hotet kommer inifrån Kreml snarare än från gatudemonstrationer, skriver Walker.

Läs också

bakgrund
 
Vladimir Putin
Wikipedia (sv)
Vladimir Vladimirovitj Putin (ryska: Влади́мир Влади́мирович Пу́тин; lyssna  [vɫ̪ɐˈd̪ʲimʲɪr vɫ̪ɐˈd̪ʲimʲɪrəvʲɪʨ ˈput̪ʲɪn̪]), född 7 oktober 1952 i Leningrad i Ryska SFSR i Sovjetunionen, är sedan 7 maj 2012 Rysslands president. Det är hans fjärde presidentperiod. Han utsågs som tillförordnad president 31 december 1999 av den då avgående presidenten Boris Jeltsin, och fram till valet 26 mars 2000. Då valdes Vladimir Putin till president för en första period mellan 7 maj 2000 och 2004. Vid valet 14 mars 2004 omvaldes han för sin andra period till maj 2008. Därefter överlämnade han presidentposten till den nyvalde Dmitrij Medvedev, som tidigare varit hans stabschef, och utsågs själv till premiärminister. Den posten innehade Putin tills han valdes om till president för sin nuvarande tredje period. 18 mars 2018 omvaldes Putin återigen till Rysslands president med 76 procent av rösterna och blev därmed den ryske ledare som suttit längst på sin post sedan Josef Stalin.Putin är internationellt omstridd och han anses av många bedömare vilja permanenta sin ledarroll i Ryssland. Hans uttalande 2005 om att "Sovjetunionens kollaps var en av århundradets stora geopolitiska katastrofer" blev uppmärksammat. Putins agerande att med våld försvara ryska intressen utanför Rysslands gränser – och även ockupera utländskt territorium (bland annat Krim och delar av Georgien) – har lett till ansträngda relationer med ett antal av Rysslands grannländer. Internt i Ryssland åtnjuter dock Putin stor popularitet, och han ses som en stark ledare som bringat ordning i både ekonomin och samhällssystemet.[källa behövs] Detta har skett till priset av ökad statlig kontroll av landets företagande, det politiska livet och opinionsbildningen. Putin har blivit rankad som världens mäktigaste person i Forbes fyra år i rad (2013, 2014, 2015 och 2016).

Om protesterna i Moskva

Den 14 juli 2019 nekade Moskvas valkommission flera oppositionella, oberoende kandidater att delta i stadens borgmästarval den 8 september. Till skillnad från de flesta Kremlvänliga politiker så måste oppositionella samla ihop runt 5 000 underskrifter för att få kandidera. Moskva styrs idag av det nationellt styrande partiet, Enade Ryssland.

Valkommissionens motivering till att diskvalificera de oppositionella kandidaterna är att en för hög andel av underskrifterna varit "ogiltiga". De avvisade kandidaterna anklagar å sin sida valkommissionen för att gå regeringens ärenden.

Strax före marschen den 20 juli greps oppositionsledaren, juristen och aktivisten Aleksej Navalnyj. Han drabbades sedan av ett hälsotillstånd som officiellt beskrevs som en allergisk chock — men enligt Navalnyjs personliga läkare rör det sig troligen om en förgiftning av en "okänd kemisk substans".

Källa: TT

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen