Krönikor: ”Frustrationen var en del av verket”
Lars Vilks var en krävande konstnär som tog sig an svår materia. Som konceptkonstnär nådde han längre än han någonsin kunnat drömma om. Det skriver GP:s Ulrika Knutson i en kulturkrönika.
Vilks rondellhund var ingen oförarglig knähund.
”Det är oklart om hunden sörjer sin husse, men vi andra sörjer idag en originell man och betydande konstnär. Ingen har som Lars Vilks tvingat oss att på djupet reflektera över yttrandefrihetens mål, mening och gränser”.
Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson skriver att Nimis var Vilks mest folkkära verk. Men det han förändrade, plågade och utmanade offentligheten med var profeten Muhammed som rondellhund.
Vilks försvarade rätten att inte svara på de frågor rondellhunden ställde och som omvärlden sökte svar på.
”Frustrationen, diskussionen, var en del av verket. ’Om du trampar i klaveret. Försök inte göra det bättre. Försök att göra det värre’, sa Vilks till en klass konststudenter i Örebro. Det var hans credo”, skriver Pettersson.
Sydsvenskans konstkritiker Linda Fagerström minns tillbaka till en pressvisning där hon träffade Vilks. Glad att se honom obruten, pigg och för en stund fri från dödshot.
”Lars Vilks var ständigt, och nästan barnsligt nyfiken på vad konsten kan åstadkomma – idag, imorgon och för alltid”.
