”Kvinnor kan fatta beslut om surrogatmödraskap”
Det ska stå kvinnor fritt att besluta om de vill föda barn åt någon annan genom kommersiellt surrogatmödraskap. Det skriver Elin Hjelmestam och Marcus Willershausen från Liberalernas ungdomsförbund, Luf, i Stockholm i en debattartikel i Expressen.
”Kvinnor är själva kapabla att fatta beslut som rör deras egna kroppar, vilket är varför det här i allra högsta grad är en feministisk fråga”, skriver debattörerna med anledning av att Moderaternas kampanj för att legalisera surrogatmödraskap fick stor uppmärksamhet förra veckan.
De understryker samtidigt att det krävs en noggrann lagstiftning.
Debattörerna
Elin Hjelmestam, ordförande Luf Storstockholm
Marcus Willershausen, styrelseledamot Luf Storstockholm
bakgrund
Värdmödraskap
Wikipedia (sv)
Värdmödraskap, eller surrogatmödraskap, innebär att en kvinna för andras räkning genomgår en graviditet och en förlossning. Surrogatmamman är eller är inte genetiskt besläktad med fostrets genetiska moder. Graviditeten kommer till stånd genom att införa ett befruktat ägg i livmodern på den kvinna som genom graviditet ska bära barnet. Vanligen är uppdragsgivarna även de genetiska föräldrarna, men det förekommer att ägget doneras av surrogatmodern eller av en annan känd eller okänd givare. Vanligen är uppdragsgivarna ett heterosexuellt par, i vilket kvinnan av medicinska orsaker inte kan genomgå en graviditet.
Surrogat kommer av latin surrogatum, perfektum participium av surrogare: "Välja i stället för en annan." Surrogat används vanligen i betydelsen "ersättning för".
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
