Nya Säporapporten: Så ökar hoten mot Sverige

Att läget blivit ”väldigt, väldigt mycket mer” komplext och att säkerhetsläget är allvarligt.

– Främmande makt har en hög förmåga till olika typer av angrepp, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen under onsdagens pressträff.

Det har funnits ett stort hot mot Sveriges säkerhet under ett antal år – men under det senaste året ser Säkerhetspolisen att de olika hoten går in i varandra och gör att det är svårare att bedöma vad som är vad, förklarar säkerhetschefen Charlotte von Essen för SVT.

Ryssland pekas ut som det ”i särklass” största hotet eftersom det är ett militärt hot. Kina pekas ut som ett hot på längre sikt och Iran pekas ut för att man är ett hot mot enskilda medborgare. Iran har till och med planerat mord på svensk mark, vilket Ekot tidigare avslöjat. Gemensamt har de också intresset av svensk teknik.

Gränserna flyttas hela tiden längre fram, förklarar Säkerhetspolisens chef för kontraspionage, Daniel Stenling för det samlade pressuppbådet. I takt med att ambassadspersonal skickats hem och fler sanktioner införts har främmande makt också behövt hitta nya sätt att arbeta.

– Nu förändras deras modus. Bland annat genom cyberinhämtning, ombud eller andra förnekbara metoder, säger Stenling.

En orolig omvärld är den första punkten. Det ryska anfallskriget mot Ukraina och utgången av kriget bedöms som avgörande för säkerheten i både Sverige och övriga Europa. Också konflikterna i Mellanöstern pekas ut som bidragande till polarisering.

Ryssland, Kina och Iran pekas ut som de största hoten eftersom de tillsammans och delvis i samverkan vill förändra den nuvarande säkerhetsordningen.

En punkt betonas särskilt. Svensk teknik och innovationer är av särskilt intresse. Också Arktis och teknikutvecklingen här bedöms som intressant. Både för sin strategiska position och sina råvaror. Både Ryssland och Kina har intressen i polarområdet.

För Rysslands del handlar det om teknik- och kunskapsinhämtning som skulle kunna användas i kriget i Ukraina, vilket gör det särskilt allvarligt, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen till SVT efter onsdagens pressträff.

Kapprustningen och militariseringen i rymden går hand i hand med teknikintresset. Sammantaget gör det att hoten mot nordligaste Sverige ökar. Sveriges rymdhamn i norr är viktig för hela Europa.

– Sverige är gynnsamt placerat om man vill bedriva rymdverksamhet. Rymdhamnen i Kiruna är den rymdhamn som finns i Europa. Vi är viktiga utifrån en större aspekt än bara vårt eget land, säger Daniel Stenling.

Den tekniska utvecklingen inom AI pekas ut som något som innebär möjligheter men som kan leda till nya hot.

Sedan i somras ligger attentatshotet kvar på en hög nivå. Sverigebilden, LVU-kampanjen och koranbränningarna har lett till att hela västvärlden och Sverige i synnerhet pekats ut som ett islamfientligt land. Hotet kommer därför främst från våldsbejakande islamism men också från våldsbejakande högerextremism. Här ser Säpo också en viss ökning av försök av ”vägledda attentat från utlandet”. Charlotte von Essen säger till SVT att Säpo just nu ser en minskning av den typ av information som ökar attentatshotet men att det behövs gå mer tid innan man kan tala om att hotet minskat.

Att det helt enkelt handlar om flera olika säkerhetshot som gör det svårt att veta vad som är vad. Exempelvis kan det vara svårt att veta huruvida främmande makt eldar på desinformation som exempelvis LVU-kampanjen för att destabilisera Sverige. Främmande makt använder sig av ombud för att skapa dimridåer och förnekbarhet och på en del punkter sammanfaller främmande staters ärenden med våldsbejakande extremisters och på så sätt understödjer de varandra.

– Det kan vara svårt för oss att upptäcka att främmande makt är inblandade, säger Daniel Stenling.

Det är alltså många olika länder och aktörer som samverkar, medvetet eller omedvetet. Till exempel pekar Säpo på en ökning av antistatliga budskap som kan leda till en ökad misstro mot samhällets funktioner eller mot demokratin.

Det är en bred palett, enligt Säpo. Det kan handla om alltifrån cyberangrepp, kartläggning av oppositionella och påverkan mot svenskt beslutsfattande. Attentatsplaner mot enskilda personer nämns också.

Kontraspionagechefen Daniel Stenling beskriver också hur säkerhetshoten mot Sverige påverkar andra länder. Bland annat skulle sårbarheter i Sverige kunna användas av främmande makt som en plattform att till exempel utföra cyberangrepp mot andra länder i Europa.

– Vi behöver lära oss leva med det förändrade säkerhetsläget men samtidigt behöver vi ta det på allvar.

Det var Charlotte von Essens budskap när hon presenterade lägesbilden. Sverige måste vara redo för att läget kan försämras och om läget normaliseras kan det vara svårt att förstå att det rör sig om en eskalerad situation, menar hon.

Samarbete, både nationellt och internationellt, blir en viktig del i att kunna se detta.

– Vi har också successivt utökat och förstärkt vårt samarbete både nationellt och internationellt, säger von Essen.

För Säpo handlar det om att tidigt upptäcka hoten, förklarar Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen.

– Skydda det skyddsvärda och angripa hotet samtidigt, säger han på pressträffen och understryker att det fortsatt finns stora brister i skyddet av säkerhetskänsliga verksamheter som kan utnyttjas.

Charlotte von Essen betonar vikten av agera för att bygga Sveriges motståndskraft.

– Det är en mörk bild av säkerhetsläget som målas upp men det går att påverka situationen.