Polis: Jag styr bilen mot den plats folk flyr ifrån

Av Josefin Pehrson
Publicerad 20 november 2015, 07:54

”De senaste dagarna har jag släppt funderingarna på att gå tillbaka till mitt tidigare civila arbete och istället ställt mig frågan: Hur skulle jag och mina svenska kollegor klara av ett terrorattentat?”
Det skriver en polisassistent i Malmö i ett personligt debattinlägg i Sydsvenskan. Skribenten tar upp hur den upprorsstämning som rått bland poliser gällande löner och arbetsförhållanden och funderingar på att lämna yrket försvann ur fokus efter terrordåden.
När Säpo höjde hotbilden och all personal i yttre tjänst blev beordrade att inte gå hem blev funderingar om de tunga skyddsvästarna skulle räcka till viktigare.
Polisassistenten återger hur de åkte ut i Malmökvällen med lätt skyddsväst.
”Den plats som folk i panik flyr ifrån kommer jag att styra bilen emot”, konstaterar polisen och tillägger att några poliser sannolikt kommer dö – ”men vi kommer att komma. Alltid”.

Polisassistent: Brister i utrustning och förberedelse kommer göra att en del poliser stryker med

debatt · Sydsvenskan

Oro i kåren för polisens beväpning

Aftonbladet

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

”Förr kunde vi hålla oss kyliga mot terrorhotet”

År 1979 nådde terrorismen sin höjdpunkt, enligt statistik från Global Terrorism Database. Och Beppe Severigni, kolumnist på den italienska tidningen Corriere Della Sera, skriver i en gästledare i New York Times att Europa gör gott i att komma ihåg historien. ”Du kunde aldrig veta när eller var – eller hur – den nästa attacken skulle ske. Terrorister kunde kidnappa eller avrätta en politiker, eller spränga en nattklubb. De kunde kapa ett plan, eller ta över en ambassad. Och till skillnad från i dag hade myndigheterna, åtminstone till en början, mindre resurser och erfarenhet att stoppa dem.” Trots att 458 människor dödades i terrordåd under två decennier lyckades Europa fortsätta som vanligt. Politiker, och folket, lät sig inte påverkas, skriver Severigni. ”25 år efter den senaste terroreran har vår generation – generationen som bevittnade och red ut den – en plikt att påminna våra barn om vad som fungerade mot terrorismen och som, i slutändan, besegrade den.”

Ranstorp: Anklagelserna mot Säpo är skadliga

”Ibland händer felbedömningar som fallet med 22-åringen i Boliden /.../Men allra oftast blir det rätt”. Det skriver terrorexperten Magnus Ranstorp i en gästkrönika på GP:s ledarplats. Han skriver att om man räknar bort Parisdåden så har säkerhetstjänsterna i Europa avvärjt 25 IS-relaterade attentatsplaner sedan 2013. Därför vänder sig Ranstorp mot den rådande kritiken mot Säpo. ”Mycket av kritiken drivs av kvarlevor från 68-vänstern. Exempelvis har Jan Guillou de senaste tio åren fört ett grundlöst och farlig påstående att Säpo bedriver en häxjakt mot muslimer som kollektiv”. Enligt Ranstorp så har alla försök att lyfta IS-frågan resulterat i relativisering i samhällsdebatten. Radikaliseringsförklaringar har reducerats till frågor om utanförskap när rasism och religion stoppas i samma låda, skriver han. ”Vi har varken råd med att elda på polariseringen längre eller grundlösa anklagelser mot Säpo som arbetar både professionellt och hårt mot terrorhot från både högerextremister samt salafistiska jihadister. Vi är blinda om vi inte inser att de enda som verkligen tjänar på detta faktiskt är extremisterna själva”.

6 december 2015, 08:09

”Min rädsla för terrorn gör mig arg på mig själv”

Terroristerna vill att vi ska bli rädda och att vårt samhälle ska sluta fungera. De vill destabilisera och förstöra, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika. När Säpo höjde hotnivån för terrorberedskap blev hon orolig. ”Det gör mig arg på mig själv. För i sak betyder det att terroristerna redan vunnit sin första seger, i alla fall över min person.” Sveriges första terroristlag kom efter flygkapningen på Bulltofta 1972. Sedan dess har vaksamheten mot terrorism och andra våldsbrott långsamt ökat, men ökade säkerhetsåtgärder har steg för steg begränsat vårt handlingsutrymme, skriver hon, och avslutar: ”På det sättet har terroristerna vunnit. I alla fall första ronden. Den andra ska de ta mig tusan inte ta.”

Lena Mellin, ordningsvakt på Stockholms Centralstation på fredagen

”Skrota hotnivåskalan – låt polisen göra sitt jobb”

Den omedelbara effekten av att hotnivån i Sverige höjts från 3 till 4 blev ökad oro, mer brus i media och fortsatt brist på konkret information. Det skriver Magnus Norell, statsvetare med inriktning mot terrorism, i ett debattinlägg på SVT Opinion. Hotnivåskalan underlättar inte för polisen, skriver han, och den hjälper inte till att öka vaksamheten ”hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro.” ”Ett betydligt bättre sätt vore därför att skrota hela skalan och istället låta polisen sköta sitt jobb ifred”, anser Norell, som föreslår att en varning ska begränsas till vissa specifika områden eller mål, i stället för över hela landet.

Polisen patrullerar drottninggatan i Stockholm. Magnus Norell (ovan), Säpochefen Anders Thornberg (nedan)

Röster om terrorhotet Polisen (myndighet)Debatt Malmö