Pressad Rouhani kallas till krismöte i Irans parlament

The Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA; Persian: برنامه جامع اقدام مشترک‎, translit. barnāmeye jāme‘e eqdāme moshtarak, acronym: برجام BARJAM), known commonly as the Iran nuclear deal or Iran deal, is an agreement on the nuclear program of Iran reached in Vienna on 14 July 2015 between Iran, the P5+1 (the five permanent members of the United Nations Security Council—China, France, Russia, United Kingdom, United States—plus Germany), and the European Union. Formal negotiations toward the Joint Comprehensive Plan of Action on Iran's nuclear program began with the adoption of the Joint Plan of Action, an interim agreement signed between Iran and the P5+1 countries in November 2013. For the next twenty months, Iran and the P5+1 countries engaged in negotiations, and in April 2015 agreed on an Iran nuclear deal framework for the final agreement. In July 2015, Iran and the P5+1 confirmed agreement on the plan along with the "Roadmap Agreement" made between Iran and the IAEA.Under the agreement, Iran agreed to eliminate its stockpile of medium-enriched uranium, cut its stockpile of low-enriched uranium by 98%, and reduce by about two-thirds the number of its gas centrifuges for 13 years. For the next 15 years, Iran will only enrich uranium up to 3.67%. Iran also agreed not to build any new heavy-water facilities for the same period of time. Uranium-enrichment activities will be limited to a single facility using first-generation centrifuges for 10 years. Other facilities will be converted to avoid proliferation risks. To monitor and verify Iran's compliance with the agreement, the International Atomic Energy Agency (IAEA) will have regular access to all Iranian nuclear facilities. The agreement provides that in return for verifiably abiding by its commitments, Iran will receive relief from U.S., European Union, and United Nations Security Council nuclear-related economic sanctions. On 13 October 2017, U.S. President Donald Trump announced that the United States would not make the certification provided for under U.S. domestic law, but stopped short of terminating the deal. On 30 April 2018, the United States and Israel stated that Iran did not disclose a past covert nuclear weapons program to the IAEA, which was required in the 2015 deal.IAEA inspectors spend 3,000 calendar days per year in Iran, installing tamper-proof seals and collecting surveillance camera photos, measurement data and documents for further analysis. IAEA Director Yukiya Amano stated (in March 2018) that the organization has verified that Iran is implementing its nuclear-related commitments.On 8 May 2018, President Trump announced that the United States would withdraw from the agreement.

Irans kärnkraftsprogram började tidigt, redan på 1950-talet under den dåvarande shahen med hjälp av USA som en del av programmet Atomer för fred. 1967 stod det första forskningscentret för kärnkraft färdigt i Teheran (Tehran Nuclear Research Center) med en 5 MW forskningsreaktor för höganrikat uran. 1968 signerade Iran Ickespridningsavtalet och öppnade därmed för kontroll från Internationella atomenergiorganet (IAEA), och 1973 inrättades Irans atomenergiorganisation för att reglera och utveckla landets kärnteknikindustri, som kom att omfatta alla moment inom uranhanteringen. Amerikanska och västeuropeiska regeringars deltagande i Irans nukleära program fortsatte till revolutionen 1979, som störtade shahen av Iran. Kontroversen om Irans nukleära program rör sig i synnerhet kring Irans underlåtenhet att deklarera känslig anriknings- och upparbetningsteknik till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Anrikning kan användas för att producera uran antingen för reaktorbränsle eller, till högre anrikningsnivå, för kärnvapen. Iran säger att deras kärnenergiprogram är fredligt, och har anrikat uran till mindre än 5 % , vilket rimmar med bränsle för ett civilt kärnkraftverk. Iran hävdar också att man var tvungen att ta till sekretess sedan amerikanska påtryckningar fått flera av deras nukleära avtal med utländska regeringar att falla igenom. Efter att IAEA:s styrelse rapporterat Irans brott mot sitt avtal om säkerhetskontroll till FN:s säkerhetsråd, krävde rådet att Iran avbryter sin nukleära anrikningsverksamhet. Irans president Mahmoud Ahmadinejad har dock hävdat att sanktionerna är "olagliga" och införda av "arroganta makter", och att Iran har beslutat att fullfölja kontrollen av sin egen beskrivna fredliga kärnkraftsprogram genom "dess lämpliga rättsliga väg", det internationella atomenergiorganet. Agerandet och utsikterna har framkallat en omfattande internationell aktivitet.