Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Arkivbild.
Arkivbild. (TT)
Kritiken mot högskolan

”Regeringen bör slopa möjligheten till omtentor”

Av Tomas Medin Westman
Publicerad: 30 jan. 2016
ANNONS

Statsvetaren Staffan Lindberg tar upp begreppet ”omtenta” i ett inlägg på SvD Debatt. Han uppmanar regeringen att avskaffa möjligheten till flera chanser för högskolestudenter att klara ett prov, något som skulle lösa en rad problem och spara pengar. Det skulle bland annat öka genomströmningen av studenter, anser LIndberg.
”Får man underkänt på en kurs man behö­ver för sin examen så får man gå om den. Det skapar incitament. Fler studenter skulle helt enkelt komma ut med en färdig utbildning fortare.”

ANNONS
Staffan Lindberg: Se på omvärlden där möjligheten inte finns
debatt · Svenska Dagbladet
bakgrund
 
Tentamen
Wikipedia (sv)
En tentamen (latin: prov, försök, pluralis: tentamina, vardagligt tenta) är ett större prov eller en skrivning för examination vid slutet av en kurs på en högskola eller ett universitet. Tentamen skiljer sig från andra examinationsformer på så sätt att den är en betygsgrundande tidsbegränsad redovisningsuppgift som utgör ett stickprov på kursinnehållet, som kräver att man är väl förberedd innan man genomför provet. Begreppet tentamen åsyftar vanligtvis en skriftlig salstentamen eller salsskrivning som vaktas av läraren eller en särskild tentamensvakt, och kräver säker identifiering. Tentamen kan även vara datorbaserad, eller muntlig, vilket ofta kallas munta. Det förekommer även hemtentamen, det vill säga en inlämningsuppgift som besvaras individuellt inom några timmar eller dagar. Tentamen genomförs självständigt av studenten, utan samarbete med andra studenter. Emellertid förekommer i vissa ämnen och på vissa lärosäten muntliga och skriftliga så kallade grupptentamina, något som i Sverige enligt Högskoleverket anses vara tillåtet men ändå ifrågasätter på grund av att det kan vara svårt att identifiera den enskilda studentens bidrag. Exempel på tillåtna hjälpmedel på en salstentamen kan vara miniräknare, formelsamling eller lärobok, beroende på kursens ämne och nivå. Ett effektivt sätt att förbereda sig inför tentamen är att gå igenom övningsprov, till exempel gamla tentamina. Vid extraordinära omständigheter kan samtliga tentamensanmälda bli godkända utan undantag, t. ex. om en tentmensdeltagare skulle avlida under utsatt provtid. Vid fusk på tentamen kan disciplinnämnden besluta om avstängning från undervisning och examination under en tid. "Tentator" kallas den som verkställer en tentamen, och "tentand" den som prövas.

Debattören

Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap, Wallenberg Academy ­Fellow, föreståndare vid V-Dem-institutet och ­ledamot av styrelsen vid Göteborgs universitet

Annons
Dags att förnya hemmet? Se Boråstapeters topplista över tapeter
Boråstapeter
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Kritiken mot högskolanSkola & utbildningDebattRegeringenPolitikHelene Hellmark KnutssonSocialdemokraternaMiljöpartietGöteborgs universitet

”Sverige behöver färre men starkare universitet”

I Sverige behövs det färre men starkare universitet. Det skriver Diana Vasiliou, expert inom utbildning och kompetensförsörjning på Företagarna, i en debattartikel i SvD.

21 mars, 20.25
Göteborgs Universitet.

”Politikerna måste rädda ingenjörsutbildningarna”

De svenska ingenjörsutbildningarna har urholkats under decennier och nu krävs politiska omtag om Sverige ska kunna konkurrera med omvärlden. Det skriver företrädare för 19 universitet och högskolor på DN Debatt.

21 april 2023, 20.34
Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm

”Ett kroniskt beroende av externa bidrag”

Högskolor bygger större forskningsverksamhet än vad statens anslag räcker till – därför har de blivit kroniskt beroende av externa bidrag, skriver KTH-professorn Gunnar Karlsson på Svenska Dagbladets debattsida.

24 januari 2018, 22.31
Illustrationsbild

”Kraven är för låga på svenska universitet”

Svenska universitetsutbildningar ställer för låga krav, skriver doktoranden Josefin Holmström och forskaren Christopher Lagerqvist på SvD Debatt. Den slutsatsen drar de efter att ha jämfört provfrågor i historia och litteraturvetenskap vid Uppsalas och Lunds universitet med dem som studenterna får vid universiteten i Cambridge och Oxford. De svenska proven syftar i hög grad till att rabbla upp kunskaper och definiera begrepp. I de engelska ställs öppna frågor som kräver att studenten gör en analys. Om tillståndet är likadant i de andra ämnena blir det svårt att förstå hur Sverige ska klara sig i den internationella konkurrensen, skriver debattörerna.

12 november 2016, 16.05
Lunds universitet.