Romerskt guld kastar nytt ljus över nordisk järnålder

Danska forskare har gjort noggranna analyser av de fyra romerska guldmedaljonger som ingår i den kända Vindelevsskatten, som hittades vid byn Vindelev på Jylland för fyra år sedan, skriver Nationalmuseet i ett pressmeddelande.

Innan fyndet hade man hittat fyra liknande medaljonger i hela Danmark.

Medaljongerna präglades av olika romerska kejsare på 300-talet. Troligen var de en hedersbetygelse för högt uppsatta personer. På olika sätt hamnade de sedan norr om den romerska gränsen, på germanskt område, där de försågs med ett hänge och kunde användas som smycken, kanske av mäktiga kvinnor.

Först på 500-talet deponerades guldskatten i jorden så medaljongerna har utbytts som gåvor och ärvts i många generationer. Forskaren Helle Horsnæs menar att de visar på omfattande kontaktvägar under folkvandringstiden.
– De var faktiskt antikviteter när de lades i jorden. De hade förmodligen mer värde än bara guldet de var gjorda av. De har varit en del av en gåvoekonomi och ett narrativ som spänner över generationer, säger Helle Horsnæs till Videnskab.dk