Hem
Arkivbild. (TT)

”Så kan fler förstå varför svenska språket varierar”

En berömmande kommentar om svensk språkfärdighet från en sportreporter till en finsk ishockeyspelare under JVM väckte finlandssvenskarnas frustration, skriver språkprofessorn Anna-Malin Karlsson i en SvD-krönika.
”Finlandssvenskarnas frustration säger mycket om vad det innebär att tala en svenska som faller utanför den dominerande normen”, skriver hon och föreslår ett större fokus på kunskap om språk i skolan.
”Då skulle färdighetsträningen få en bättre grund. Och fler skulle förstå hur och varför språk varierar”

bakgrund
 
Finlandssvenskar
Wikipedia (sv)
Finlandssvenskar (i singularisform: finlandssvensk) är en sentida benämning på den svenskspråkiga minoriteten i Finland. Benämningen finnar omfattar i sin tur finskspråkiga medborgare i Finland. Finländare är ett samlande namn (hyperonym) för medborgare i Finland, oavsett vilken språkgrupp och/eller etnisk grupp (till exempel finnar, svenskar, samer eller romer) de tillhör. Svenskan är ett av Finlands två nationalspråk och är officiellt jämställd med finskan. Finlandssvenskarna är en nationell minoritet i Finland och är företrädesvis bosatta längs kusten i Österbotten, längs Finlands södra kust samt i så kallade svenska språköar i vissa finskspråkiga städer. De utgör en minoritet på drygt en kvarts miljon människor eller mellan fem och sex procent av Finlands befolkning, en andel som stadigt minskat under efterkrigstiden. Den variant av svenska de talar har åtminstone sedan början av 1900-talet benämnts finlandssvenska. Det språk alla finlandssvenskar kommunicerar med varandra och med rikssvenskar på, och som även utgör skriftspråket, är det finlandssvenska riksspråket, standardfinlandssvenska. Vid sidan av standardfinlandssvenskan finns en stor mängd svenska dialekter på landsbygden (som är mer bevarad än i Sverige) i kustlandet och skärgården i Österbotten, i sydvästra Finland och i Nyland. Dessa dialekter tillhör gruppen östsvenska mål, och det är när en finlandssvensk uppfattar sig själv som etnisk svensk, eller upplever en sådan arkaisk och svårförståelig dialekt som sitt verkliga modersmål – ett språk som gynnat byasammanhållning, identitet och som fört gamla traditioner vidare – som definitionen av "finlandssvensk" blir något djupare än blott en finländare som talar svenska, på samma sätt som när en finländsk same ser sig själv som etnisk same.. Det finns divergerande uppgifter om hur många finlandssvenskar som har emigrerat från Finland till Sverige. En källa uppger att cirka 400 000 finländare emigrerat till Sverige under 1945 till 1976 och att cirka 200 000 av dessa stannade och bosatte sig i Sverige permanent. Av migrationsströmmen beräknades en tredjedel vara finlandssvenskar.. Docent Eric De Geer (Uppsala universitet) gjorde, i sin tur, år 2004 en grundligt genomförd statistisk studie över de finsktalande i Sverige. Han uppskattade då att omkring 20 procent (cirka=60 000 personer) av invandrarna från Finland härstammade från den svenskspråkiga språkgruppen i Finland, det vill säga finlandssvenskarna. Även i Sverige betraktar de sig som finlandssvenskar (eller närmare bestämt: sverigefinlandssvenskar) och har i Bergslagens gruv- och stålverkskommuner, och i övriga orter i Sverige där de bosatt sig i större utsträckning, etablerat finlandssvenska föreningar på samma sätt som de finskspråkiga har sina finska föreningar. Vidare har antalet finlandssvenskar som emigrerat till USA och Kanada varit stort; för perioden 1871-1929 har det uppskattats till omkring 73 000 individer. De två begreppen (minoriteten och språket) infördes i det allmänna medvetandet 1912 av språkvetare Rolf Pipping. I det allmänna språkbruket vid tidpunkten för myntandet av begreppet var det vanligt att man till exempel sade amerikasvenskar i stället för svenskamerikaner om dem som emigrerat från Sverige till USA. År 2006 fanns det ungefär 291 000 personer i Finland som talar svenska som modersmål, varav 25 000 på Åland och 266 000 i övriga Finland. Sammanlagt har ungefär 5,4 % av hela befolkningen svenska som modersmål, eller 5 % om man bortser från Åland. Andelen finländare som bor i enspråkigt svenska kommuner är cirka 0,8 % om man räknar med Åland och cirka 0,3 % om man bortser från Åland. Andelen finländare som talar eller förstår svenska mer eller mindre bra är dock betydligt större, eftersom båda språken är officiella språk och obligatoriska ämnen i skolan ("det andra inhemska språket") och svenskan alltid har varit en grundläggande del av Finlands kulturliv. Likaså förstår de flesta finlandssvenskar finska och många finländare är funktionellt helt tvåspråkiga. Den svenska befolkningen i Finland har, liksom i Estland, funnits där sedan åtminstone förromersk järnålder, men det har även spekulerats att den svenska befolkningen förstärktes av nybyggare från nuvarande Sverige.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen