Så ska leoparderna användas för att bli farliga: ”Sten, sax, påse”

Tyskland och Polen har kommit överens om att skicka 14 stridsvagnar vardera av typen Leopard 2 till Ukraina. USA har gett beskedet att man skickar 31 stycken stridsvagnar av typen M1 Abrams.

Sedan har en rad europeiska länder sagt att man eventuellt kommer att kunna skicka leopardstridsvagnar, däribland Norge, Finland, Portugal och Spanien.

Brittiska Challenger 2-vagnar uppges vara framme om ett par veckor. Downing Street har utlovat totalt 14 stycken.

I teorin rör det sig alltså om ett 100-tal stridsvagnar som har utlovats, enligt NY Times sammanställning.

Det är frågan. Ukraina vill ha 300 stridsvagnar. Tysklands bidrag av leoparder är ”ett närmast symboliskt bidrag” säger överstelöjtnant Joakim Paasikivii till Ekot.

– Man måste komma upp i flera tiotals kanske hundratals vagnar för att göra riktig skillnad, säger han.

Ryssarna har tusentals stridsvagnar kvar, dock av sämre kvalitet än de från väst, skriver The New York Times.

Militärhistorikern David Silbey vid Cornell University säger till tidningen att det skulle göra en ”massiv skillnad” om väst kunde skicka 500 till 1 000 stridsvagnar.

Det är det nästan ingen som vet eftersom det är väldigt hemligt. Rent praktiskt är det svårt att köra stridsvagnarna direkt till slagfältet. Enligt experter tar det för lång tid, slösar för mycket bränsle och kräver reservdelar. De riskerar också att bli mål för ryska stridsflyg. Därför skickas de flesta av vapnen via järnväg eller på speciella lastbilar.

Enligt experter är järnväg den säkraste metoden. Konvojer med lastbilar riskerar att dra åt sig ryssarnas blickar.

Eftersom väst också är oroliga för att provocera Ryssland måste ukrainska trupper hämta vapnen från depåer i närliggande Natoländer, skriver The New York Times.

Tyskland har sagt att deras stridsvagnar kan skickas om tre till fyra månader. Men det hänger inte bara på när de kan levereras. En lika stor utmaning är att det inte bara är att sätta sig i förarstolen och köra en stridsvagn. De ukrainska soldaterna måste utbildas i de olika systemen, lära sig att serva dem och så vidare.

För att bli effektiva måste de också användas på rätt sätt, för agerar de själva är stridsvagnar sårbara. Det syntes tydligt under inledningen av invasionen när många ryska stridsvagnar slogs ut.

Ukraina måste kunna utföra så kallade kombinerade vapenoperationer. Det är en dödlig version av sten, sax, påse – där Leopard 2:orna enbart blir effektiva om de kan komplettera och få skydd av andra vapensystem, skriver Franz-Stefan Gady, senior forskare vid International Institute for Strategic Studies i Financial Times.

Många av vapensystem som behövs har utlovats Ukraina den senaste tiden. Men det krävs omfattande utbildningar, förändringar i doktrin och ett kontinuerligt flöde av västerländska vapen och ammunition, understryker Gady. Att M1 Abrams-vagnarna och Leoparderna fungerar olika gör det ytterligare mer komplext för Ukraina.

Leopard 2 anses vara en av världens bästa stridsvagnar. Den utvecklades på 1970-talet och har sedan dess uppdaterats och finns i en rad undervarianter. Den har en 12-centimeters kanon och ett torn som kan röra sig 360 grader. Den väger runt 60 ton.

Dess styrka är den är byggd med en balanserad avvägning mellan skydd, framkomlighet och eldkraft, förklarar Joakim Paasikivi för TV4.

De ryska stridsvagnarna som har använts i kriget är lättare och mindre, med mindre pansarskydd och sämre system, enligt Paasikivi. Han säger att alla de tre stridsvagnarna som nu skickas från väst, M1 Abrams, Challenger 2 och Leopard 2 är kvalitativt bättre.

En fördel för Ukraina är att Leopard 2, till skillnad mot M1 Abrams som drivs av en turbinmotor, drivs av en dieselmotor. Det gör att den är relativt lätt att tanka, skriver The Washington Post.

Att den också använder Nato-standardiserad ammunition kan också ge tillgång från fler tillverkare, skriver tidningen.

I dueller kommer Leopard 2 kunna slå ut stridsvagnar som exempelvis den ryska T-72:an som är drygt 15 ton lättare, säger brigadgeneral och ställföreträdande arméchef Anders Svensson till SVT:s Aktuellt.

– Det är det man kommer att få ett övertag i, konstaterar han.