Tapanuli-orangutanger. (Tim Laman, CC BY 4.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/4.0>, via Wikimedia Commons)

Sju procent av hotad ap-art dog av det kraftiga regnet

Fyra dagar av kraftigt regn på ön Sumatra i Indonesien förra året dödade nästan 7 procent av världens mest sällsynta orangutanger. Det visar en ny studie, skriver BBC.

Forskare tror att 58 av de nästan 800 Tapanuli-orangutanger som finns i världen dog som direkt följd av det kraftiga regnet och jordskred. Då har studien inte tagit hänsyn till hur arten påverkats av förstörda skogsområden eller tillgången till mat.

Arten upptäcktes så sent som 2017, men enligt studier kommer den att dö ut om den fortsätter att förlora mer än 1 procent av sin population varje år. I studien skriver forskarna att det krävs internationellt stöd för att skydda orangutangerna.

Cyklonen Senyar anses vara den dödligaste naturkatastrofen förra året, då även 1 000 människor dog.

bakgrund
 
Pongo tapanuliensis
Wikipedia (sv)
Pongo tapanuliensis är en primat i släktet orangutanger som förekommer på Sumatra. Artepitet i det vetenskapliga namnet syftar på regionen Tapanuli, där arten förekommer. Olika svenskspråkiga nyhetstjänster brukade det svenska namnet Tapanuli-orangutang. Populationen söder om Tobasjön blev i tidigare avhandlingar inte särskild uppmärksammad eller den infogades i arten Sumatraorangutang (Pongo abelii). Efter en studie från 2017 godkänns den som art på grund av olika morfologiska och genetiska skillnader. Den är även geografisk avgränsad från Pongo abelii. Enligt genetiska undersökningar som utfördes i samband med studien skilde sig Pongo tapanuliensis från Pongo abelii för cirka 3,38 miljoner år sedan. Under den följande tiden fanns fortfarande genetiskt utbyte mellan populationerna men det minskade betydligt för cirka 100 000 år sedan. Som orsak utpekas utbrottet av vulkanen Toba för ungefär 70 000 år sedan. Pongo tapanuliensis är däremot närmare släkt med Borneoorangutang (Pongo pygmaeus). De hade ett sammanhängande utbredningsområde i Sundalandet. Uppdelningen mellan dessa två arter började senare för cirka 2,41 miljoner år sedan. Separationen avslutades vid uppkomsten av sundet mellan öarna. Det aktuella beståndet av arten uppskattas med 800 individer (gäller året 2017).
karta
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen