Speciallärare behöver bli 80 procent fler till 2038
Bara 35 procent av dem som i dag jobbar som speciallärare är behöriga, enligt Skolverket. För att ha en chans att möta behovet fram till 2038 behöver antalet som läser vidare till speciallärare öka med 80 procent eller närmare 400 studenter om året, rapporterar Ekot.
Bristen på speciallärare är en fråga om likvärdighet, menar Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
– Med den här bristen riskerar vi att ännu fler elever går miste om det stöd som de har laglig rätt till.
Hon menar att det måste bli mer lönsamt att vidareutbilda sig till speciallärare.
bakgrund
Speciallärare
Wikipedia (sv)
Speciallärare kallas i Sverige en lärare som arbetar specialpedagogiskt med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Skolan tar hjälp av specialläraren när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärningen i framförallt språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling. Till skillnad från specialpedagogen riktar speciallärare in sig på det direkta arbetet med eleverna. Specialläraren gör åtgärdsprogram tillsammans med eleven, föräldrar och lärare. Specialläraren kan också göra en kartläggning på barnen och göra undervisningsprogram för elever eller grupper. Specialläraren undervisar själv elever i behov av särskilt stöd enskilt eller i grupp. Speciallärarutbildningen togs bort från högskolorna i början av 1990-talet, men startades igen under våren 2008. Speciallärarutbildningen som är en påbyggnadsutbildning på den vanliga lärarutbildningen omfattar 90 högskolepoäng. Som speciallärare har man inriktning på antingen grav språkstörning, språk,-skriv- och lärutveckling, utvecklingsstörning eller matematik. På vissa lärosäten ges även inriktningarna synskada och hörselskada eller dövhet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
