Kraftigt ökade klyftor är en av huvudorsakerna till att Sverige har högre barnfattigdom än de nordiska grannländerna. Det säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, till TT.

Ökningen av inkomstklyftorna i Sverige sedan 1990-talet är högre än i något annat OECD-land. Den drivs på av ökade kapitalinkomster och att bidragsinkomsterna inte har hängt med i reallöneutvecklingen. Om man inte vill höja bidragen måste fler komma i arbete, säger Mood.

– Här finns en särskilt hög potential när det gäller utrikes födda kvinnor som har en låg arbetsintensitet, säger hon.

I morgon tillsätter regeringen en utredning gällande Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Bland annat ska adoptioner till Sverige från Kina och Chile granskas.

– Utredningen ska titta på alla former av adoptionsförmedling. Samt olika former av både privata och enskilda adoptioner, säger Hallengren.

Utredaren ska även lämna förslag på vilka åtgärder regeringen, myndigheter och adoptionsförmedlare i Sverige bör vidta när uppgifter om oegentligheter framkommer.

Anna Singer, professor i civilrätt med fokus på familjerätt vid Uppsala universitet, kommer att tillsättas som särskild utredare. Senast den 7 november 2023 ska utredningen presenteras.

Bakgrunden till utredningen är uppgifter från olika länder om att svenska familjers adoptioner av barn från länder som Kina och Chile kanske inte gått rätt till alla gånger, skriver TT.

I dag presenterar regeringen vem som ska utreda hur Sverige har skött adoptioner genom åren. Vilka direktiv utredningen får presenteras också.

Bakgrunden till utredningen är uppgifter från olika länder om att svenska familjers adoptioner av barn från länder som Kina, Chile och Sydkorea kanske inte gått rätt till alla gånger. Det skriver TT.

Sedan 2018 pågår en brottsutredning i Chile som innehåller över 630 svenska fall, skriver SVT Nyheter.

Enligt dokument som DN tagit del av så använde den chilenska militärjuntan adoptionerna till Sverige som ett sätt att försöka förbättra relationerna mellan länderna.

Barnfattigdomen är högre i Sverige än i de nordiska grannländerna, rapporterar Ekot med hänvisning till en rapport från Rädda Barnen.

Organisationen har tittat på den relativa barnfattigdomen, det vill säga barn som lever i en familj som har inkomster på under 60 procent av landets medianinkomst. I Sverige ligger den siffran på 23 procent medan den i exempelvis Danmark och Island ligger på 13 procent.

– Att vi är sämst i Norden på barnfattigdom tycker jag är ett underbetyg för oss som land, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen, till Ekot.

På Statens Institutionsstyrelses (Sis) ungdomshem utsätts barn, framför allt flickor med funktionsvariationer eller som utsatts för trauma, för systematiskt våld av anställda. Det rapporterar SVT med hänvisning till en rapport från organisationerna Barnrättsbyrån och Childhood.

Totalt har organisationerna granskat 1788 beslut om så kallade avskiljningar inför kortare isoleringar, vilket visar att fysiska grepp enligt metoden NPNL används vid 80 procent av fallen trots risk för skador.

Myndighetens presstjänst skriver i en kommentar till SVT att Sis tar kritiken i rapporten på allvar.

Regeringen måste se till att personal på Statens institutionsstyrelses (Sis) ungdomshem slutar att använda våld mot intagna barn. Det skriver flera barnrättsorganisationer och experter på DN Debatt.

Vittnesmål i en nypublicerad rapport från Barnrättsbyrån visar att det framför allt är vid så kallade avskiljningar, en metod som ofta innebär fasthållning när barnen ska isoleras, som det systematiska våldet används.

Debattörerna föreslår därför bland annat att regeringen ser till att avskiljning tas bort som tillåten metod på Sis-hem och ger barnen en oberoende klagoinstans att vända sig till.