”Större än vapenfrågan” – så skär bråket rakt genom SD

Ja, visst var det Rickard Jomshof – Jimmie Åkessons vapendragare sedan 1990-talet och en del av ”de fyras gäng” – som sa upp sig i protest från posten som ordförande för riksdagens justitieutskott.

Men i Sverigedemokraterna är det inte bara Jomshof som är motståndare till fredagens besked från Tidöpartierna att verka för att begränsa tillgången på vapen som AR-15.

En som protesterat öppet är näringsutskottets ordförande Tobias Andersson och en annan är riksdagsledamoten Jessica Stegrud som agerade draglok vid valet 2022.

Båda två har nämnts som möjliga efterträdare om Jimmie Åkesson väljer att avgå som partiledare.

På den andra sidan står vice partiledare Henrik Vinge, som försvarat ställningstagandet offentligt.

Där finns också Gustav Gellerbrant som är chef för SD:s samordningskansli i regeringskansliet och därmed också spindeln i nätet vid förhandlingarna med de andra Tidöpartierna.

Och alldeles uppenbart är Jimmie Åkesson själv i det här lägret. På tisdagen meddelade han att Henrik Vinge får Jomshofs ordförandepost och sedan satte Åkesson ner foten i själva vapenfrågan:

– Jag tror att få tycker att Rambo-vapen är rimligt i jakt, sa han till Sveriges Radio.

Ja, åtminstone för nu.

Frågan kom upp och diskuterats under ett enligt Aftonbladet ”skrikigt” partistyrelsemöte på måndagen. Enligt en källa till tidningen ställde Jomshof ett ultimatum och hotade med att avgå från sin prestigefyllda post om inte partiet backade från fredagens vapenbesked.

– Jimmie Åkesson höll Vinge och Gellerbrant om ryggen och Jomshof lämnade, säger en annan av Aftonbladets källor.

Andra röster inifrån mötet säger att det aldrig var nära att SD skulle ändra sig och lämna uppgörelsen.

Det främsta skälet var att partiledningen hade gått i god för överenskommelsen, och om SD hade ändrat sig så hade partiet underminerats gentemot regeringen och hela Tidöavtalet hade utmanats, säger Aftonbladets källor.

Men i höst håller SD så kallade landsdagar och enligt uppgifter till Aftonbladet förbereds en plan för att försöka byta ut partistyrelsen.

Det talas om den ”allvarligaste krisen på två decennier” i partiet och en källa säger att det diskuteras internt om ”Jimmie nu har gjort sitt”.

En annan källa säger till Aftonbladet att hen tror att Jimmie Åkesson blir kvar men blir fråntagen all reell makt.

Flera saker. En konfliktlinje handlar om hur mycket SD ska fortsätta att sticka ut och vara kontroversiella och hur mycket partiet ska anpassa sig vid makten.

Det två linjerna är något som SvD:s Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson har kallat ”särart” mot ”ansvar”.

– Vad är det värt att nå politiska framgångar om man inte kan se sig i spegeln, säger en partitopp på särartssidan till SvD.

– Det kan inte vara Avpixlat-nivå när vi ska ta ansvar för landet, säger en annan på ansvarssidan.

Här står Jimmie Åkesson i båda läger. Å ena sidan gick han till attack efter TV4:s avslöjande om SD:s ”trollfabrik”, å andra sidan följer han nu de andra Tidöpartierna i den aktuella vapenfrågan.

En snarlik slitning handlar om makten. SD:s partiledning ska vara beredda att kompromissa i frågor som den här för att få igenom så mycket annan politik som möjligt och bli en del av en regering efter 2026, och då. Andra ska inte vara alls lika villiga.

En tredje fråga är geografisk och handlar om hur Jimmie Åkesson och stockholmarna Gustav Gellerbrant och Henrik Vinge har förhandlat och fattar beslut i en fråga som berör och upprör ute i landet.

– Det är större än vapenfrågan. Det handlar nu om stad mot land. Jimmie Åkesson hade samtliga kommunalråd mot sig och likadant på distriktssidan, säger en av Aftonbladets källor.

Ja, AR-15 har blivit en typ av symbol för många högerkonservativa i USA och det här har gått på export till Sverige.

Det finns ett flertal exempel på sverigedemokratiska politiker som poserar med AR-15 på sociala medier.

Jägaren och författaren Jan Guillou säger till ETC att det för jakt finns mer praktiska och bättre vapen än AR-15. För Guillou handlar det i stället om att visa att man är beredd att försvara sin ideologi med vapen i hand.

– Det här är en politisk symbol som beskriver rätten att skjuta människor. Det vill säga i självförsvar, säger han till ETC.

En med ett vapenintresse är Markus Johansson-Martis som är ordförande för den SD-kopplade studentorganisationen Konservativa förbundet och politisk sekreterare för SD i Huddinge.

Johansson-Martis skriver i ett mejl till ETC att många medlemmar delar hans intresse och ser den här typen av vapen ”som potentiellt goda verktyg för självförsvar, skydd av nära och kära, och försvar av fosterlandet.”

Andelen som vill ha ett skjutvapen för att försvara sig har växt till ”chockerande höga nivåer” på mindre än ett år, skriver Novus om en färsk opinionsundersökning.

Hela 21 procent av svenskarna vill ha ett eget skjutvapen för att försvara sig och bland männen handlar det om mer än en tredjedel, enligt undersökningen.

Hela 50 procent av SD:s sympatisörer vill ha skjutvapen för självförsvar. I M, KD och L är andelen 26 procent och bland oppositionspartiernas sympatisörer är andelen 7 procent.