Sydkorea har stängt av de högtalare som sänt propaganda på hög volym över gränsen mot Nordkorea. Det rapporterar BBC.
I slutet av veckan ska Nord- och Sydkoreas ledare Kim Jong-Un och Moon Jae-In mötas i gränsbyn Panmunjom. Det blir det första toppmötet mellan de båda länderna på över tio år, och det totalt tredje toppmötet mellan Nord och Syd någonsin.
Kurvan över antalet patienter som intensivvårdas för covid-19 har hela tiden legat under taket för den maximala vårdkapaciteten, trots stigande dödstal. Samtidigt visar statistik att andelen äldre som fick intensivvård minskade kraftigt under perioden när läget var som värst, skriver SvD.
Tidningen har granskat den omdiskuterade frågan om äldre har prioriterats bort och om behövande på äldreboenden fått korrekt medicinsk bedömning.
Men att äldre skulle användas som ”dragspel” för att klara kapaciteten har sjukvårdsregionrådet i Stockholm, Anna Starbrink (L), svårt att tro.
– Jag har svårt att tro att det skulle ha hänt under pandemin eftersom vi hittills inte haft någon brist på IVA-platser i Stockholm.
Sverige borde tidigare ha testat återvändande Österrike-resenärer, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Expressen.
Enligt tidningen fick Folkhälsomyndighetens långsamma reaktion på larmrapporter om fall från skidorten Ischgl konsekvenser för coronavirusets tidiga spridning i Sverige.
Det långa reportaget beskriver hur en svensk sjuksköterska, anställd vid intensivvårdsavdelningen på Varbergs sjukhus, tidigt i mars kom hem från alpbyn och ville testa sig för symptom. Hon fick nej eftersom österrikiska Alperna inte fanns på listan över riskområden.
Först när flera kollegor insjuknat fick hon klartecken att testa sig – ett test som visade positivt för covid-19.
84 nya dödsfall registrerade. Totalt har 4 350 personer dött i covid-19 i Sverige, meddelar Folkhälsomyndigheten vid den dagliga pressträffen.
– Vi är nere i under 50 fall per dag i Sverige som helhet, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om dödsfallen.
2 048 personer vårdas eller har vårdats på intensivvårdsavdelningar.
Om Sverige tidigt hade gjort en tillfällig nedstängning av landet hade man vunnit tid att diskutera lösningar på logistiken kring smittspårning. Det säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, till Expressen.
Eftersom metoder inte togs fram tvingades Sverige i stället att släppa smittspårningen snabbt, menar han.
– Hade vi utan politiska förtecken testat i alla grupper i förorten, i city, slumpmässigt eller i drive in. Vad som helst, för allt hade varit bättre än det vi gjorde, säger han.
Statsminister Stefan Löfven slår tillbaka mot oppositionens kritik om att för få personer har testats för covid-19.
– Låt oss inte bråka om någon kategori 3 eller 4, det förstår inte folk vad det är för någonting. Vi ska testa så många som möjligt, säger Löfven efter dagens möte med partiledarna.
Enligt Folkhälsomyndighetens teststrategi delas de prioriterade grupperna in i fyra kategorier, där kategori 3 och 4 består av personal inom övrig samhällsviktig verksamhet utanför sjukvården och övriga viktiga delar av samhället.
Regionerna har tidigare sagt att man inte har ansvar för att testa personer ur den tredje och fjärde kategorin medan regeringen har hävdat det motsatta.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson lägger skulden på regeringen för att för få svenskar har testats för coronaviruset, skriver Aftonbladet. Han menar att beslutet om testerna inte kan ”läggas ut på entreprenad”.
Även KD-ledaren Ebba Busch riktar skarp kritik mot regeringen.
– Stefan Löfven ryggar från att leda på nationell nivå. Den svaga styrningen är ett högriskspel med svenskarnas liv och hälsa, säger hon till tidningen efter dagens möte med alla partiledare.
Protesterna mot polisvåld efter att George Floyd i måndags dog under ett polisingripande fortsätter att sprida sig som en löpeld över USA.
På Manhattan och i Brooklyn har demonstranter sammandrabbat med polisen under fredagskvällen.
– Vi har en lång natt framför oss, säger New Yorks borgmästare Bill de Blasio sent på fredagen, lokal tid, enligt CBS.
Georgias guvernör Brian Kemp har utfärdat undantagstillstånd efter att protester i centrala Atlanta blivit våldsamma, skriver ABC News.
I Minneapolis pågick protesterna under fredagskvällen – trots att stadens borgmästare utfärdat utegångsförbud. Hundratals butiker har plundrats de senaste dagarna.
Vita huset i Washington stängdes under fredagen efter att hundratals demonstranter som protesterade mot polisvåld samlats utanför. Ingen fick komma in eller lämna området, rapporterar amerikanska medier.
Trots att ett utegångsförbud i Minnesota började gälla under fredagskvällen samlades människor ute på gatorna även där. Polisen uppges ha skjutit mot demonstranter med gummikulor. Protesterna mot polisvåld har eskalerat i USA efter att George Floyds död, en svart obeväpnad man som i måndags dog efter ett våldsamt polisingripande.
En 19-årig man har skjutits ihjäl efter att skott avlossats mot demonstranter i Detroit, Michigan, rapporterar AP.
Skotten avlossades från en förbipasserande bil sent på fredagskvällen, lokal tid. Enligt polisens talesperson var inte polisen inblandad i skjutningen och ingen är gripen. Som på många andra platser i USA pågår protester mot polisvåld efter att George Floyd dog efter ett våldsamt polisingripande.
Space X ska i kväll klockan 21.22 svensk tid göra ett nytt försök att skjuta upp Nasa-astronauter till den internationella rymdstationen, ISS, från Kennedy Space Center.
Uppskjutningen skulle ha skett tidigare i veckan, men ställdes in i sista stund på grund av dåliga väderförhållanden. Även kvällens uppskjutning hotas av dåligt väder och ett nytt försök görs i så fall under söndagen.
Händelsen har beskrivits som historisk eftersom det är första gången sedan 2011 som en bemannad rymdfärd utgår från amerikansk mark.
Nasa börjar sända direkt inför uppskjutningen klockan 17 i eftermiddag.
Elon Musks rymdbolag Space X råkade ut för ett missöde under ett motortest på fredagen, då bolagets raketprototyp Starship började brinna, rapporterar CNBC.
Testet gjordes vid bolagets utvecklingsanläggning i Texas. Enligt CNBC såg det till en början ut att vara ett lyckat test, men efter några minuter exploderade prototypen och fattade eld.
Ambitionen är att Starship-farkosten ska användas för att frakta både människor och varor till månen och Mars, och i princip fungera som en kommersiell flyglinje.
Folkhälsomyndigheten tror att coronaviruset kom till Sverige från USA och Storbritannien, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Hypotesen bygger på undersökningar av virusets gener där man kan se koppling mellan tidiga fall i Sverige och de två länderna.
Trots att det redan var känt att det fanns en samhällsspridning i USA och Storbritannien testades inte resenärer därifrån tidigt i mars.
– Vi gick ju väldigt mycket på den information vi fick från WHO och ECDC i det läget, och vi får i efterhand titta på vad var det för tecken som kom, och hur tydliga de var, säger Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.
Det är fortfarande oklart hur det blir med semestern för vårdpersonalen inom intensivsjukvården i Region Jönköping, rapporterar P4 Jönköping.
Regionledningen har lovat att personalen ska få tre veckors sammanhållen semester och en extra vecka under sommaren. Men sedan ett par dagar tillbaka syns en ökning i antalet covid-19-patienter inom regionen.
– Oron nu är att om det fortsätter att fylla på så vet vi att det är långa vårdtider, och då håller inte planeringen, säger Martin Holmer, verksamhetschef för intensivvården till radion.
Tove Fall, som är professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, säger till DN att hon är ganska säker på att smittan i Sverige hade varit mindre just nu om man genomfört en nedstängning av samhället likt andra länder gjorde under våren.
– Då trycker man ned den och sedan när man öppnar upp övervakar man väldigt noga så att det inte poppar upp nya utbrott, säger hon till DN.
Fall menar att Sverige har halkat efter när det kommer till coronatester, men säger samtidigt att hon tror att viruset går att utrota på lokal nivå.
Liberalerna får endast 3,2 procent av väljarnas stöd, enligt Svensk väljaropinion – en sammanvägning av flera mätningar som Kantar Sifo varje månad gör för Sveriges Radio Ekot.
Resultatet är partiets sämsta siffror sedan Svensk väljaropinion startade för tio år sedan. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni säger till Ekot att det känns tungt.
– Men jag tänker att ingen har tänkt att det skulle vara lätt att vända en negativ spiral som vi har befunnit oss i de senaste åren, säger hon.
Den starka uppslutningen bakom regeringens politik verkar nu ha bytts ut mot en mer kritisk hållning.
Det menar Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron när han analyserar dagens mätning från Sifo som visar att förtroendet för regeringen sjunkit till 48 procent.
– Den breda opinionen är nog mer avvaktande nu än vad man var för några veckor sedan, säger han i Expressen TV.
Svenska Dagbladets politiska kommentator Göran Eriksson är inne på samma spår och skriver i en analys att regeringen Löfven är på väg att förlora sin politiska immunitet.
Han menar att tonen i dagens särskilda riksdagsdebatt om äldreomsorgen och kraven på en coronakommission är två tecken på att borgfreden är på väg att spricka.
Agaveväxtens kanske främsta användningsområde som råvara till mexikansk tequila kan komma att utmanas. Forskare i Australien ser nämligen potential i att använda succulentväxten för att ta fram bioetanol på ett mindre resurskrävande sätt än i dag, skriver The Land och Food Navigator.
Professor Daniel Tan och hans kolleger ser fördelar med agaven jämfört med annan biomassa som används för etanolframställning, såsom majs och sockerrör. Dels för att grödan kräver mindre vatten, dels för att den genererar mindre växthusgaser och mer etanol. Agaven kräver 69 procent mindre vatten än sockerrör för samma mängd skörd och 46 procent mindre vatten än majs.
– Agave kan växa i halvtorra områden utan bevattning, den konkurrerar inte ut andra grödor eller ställer krav när det finns begränsade möjligheter till bevattning och gödning, säger Daniel Tan till Food Navigator.
Studien har genomförts vid en pilotfarm i australiska Queensland, vars klimat passar agaven bra. Den ekonomiska analysen visar dock att det i nuläget inte är kommersiellt gångbart att dra igång en produktion utan att det får ekonomiskt stöd från regeringen. Men läget kan snabbt komma att förändras menar Daniel Tan. Han pekar på det ökade behovet av etanolbaserade produkter i samband med coronakrisen, som gjort att efterfrågan på rengöringsprodukter har skjutit i höjden.
– Det här visar att agave är en vinnande produkt ekonomiskt och miljömässigt de kommande åren, säger han.
I framtiden kan en etikett på förpackningen skvallra om ifall matvaran du tänkt köpa verkligen har förvarats i rätt temperatur. Det är åtminstone vad forskare vid Korea Research Institute of Chemical Technology hoppas på, skriver sajterna New Atlas och Foodprocessing.
Enkelt beskrivet fungerar klisterlapparna som en timer. Etiketterna består av polymera nanofiber och så länge omgivningen är kall syns inte den hemliga bilden. Uppgår temperaturen till över 10 grader under en viss tidsperiod så ”smälter” fibrerna. Då framträder bilden som fortsätter att vara synlig även om livsmedlet kyls ner igen.
– Det betyder att det praktiskt taget inte finns plats för någon manipulation, säger forskaren Oh Dongyeop till Foodprocessing.
Tekniken beskrivs som lämplig för temperaturkänsliga livsmedel som kött, fisk och grönsaker och de koreanska forskarna tror att det finns en potential för märkningen även inom läkemedelsbranschen, där viss medicin och utrustning måste hållas kall.
– Eftersom marknaden för att leverera matvaror växer snabbt kommer även efterfrågan på den här teknologin att öka, säger Oh Dongyeop.
Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.
– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.
Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.
I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.
– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger tack, men nej tack till att delta i det fysiska G7-möte som Donald Trump har bjudit in till i Washington i slutet av juni, skriver Politico.
Världsledarna har bjudits in att närvara fysiskt, något som Trump enligt sajten ser som en viktig symbol för en återgång till mer normala förhållanden – trots att coronapandemin inte ännu är avblåst.
En talesperson för den tyska regeringen säger till Politico att pandemin också är orsaken till att Merkel avstår resan till Washington.
USA har gett ”ofantligt mycket pengar” till Världshälsoorganisationen (WHO) och beskedet att landet drar sig ur organisationen är därför ”djupt olyckligt”. Det säger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN.
– Att helt kompensera detta är nog omöjligt.
Även Johan von Schreeb, professor vid Karolinska institutet, är oroad.
– Det här är mycket allvarligt. Dels handlar det om finansieringen, men också legitimiteten för Världshälsoorganisationen, säger han till nyhetsbyrån TT.
Han tror att det framför allt är USA som förlorar på nyheten, i och med att landet tappar sin möjlighet att påverka åtgärder för världshälsan.
USA drar sig ur samarbetet med Världshälsoorganisationen (WHO), meddelar president Donald Trump på en pressträff som uteslutande handlade om Kina.
Trump menar att Kina har ”fullständigt kontroll” över WHO trots att USA har stöttat organisationen med betydligt mer pengar. Den amerikanska finansieringen ska i framtiden i stället gå till andra organisationer.
Därefter meddelar Trump att USA ska börja avveckla de särskilda handelsrelationerna med Hongkong. Presidenten menar att Hongkong inte längre är självständigt i och med Kinas nya säkerhetslag.
– Det här är en tragedi för invånarna i Hongkong, invånarna i Kina och hela världens invånare, säger Trump om utvecklingen.
Pressträffen pågick i cirka tio minuter och Trump lämnade podiet utan att svara på några frågor.
Stockholm Marathon som flyttats fram till hösten riskerar att ställas in, skriver TT.
I går meddelade statsminister Stefan Löfven att elitfotbollen och andra idrotter som utövas utomhus kan starta från 14 juni. Men beskedet hjälper inte de stora motionsloppen eftersom förbudet mot offentliga folksamlingar på mer än 50 personer fortfarande gäller.
Nu inväntar Stockholm Marathon besked från myndigheter och politiker.
– Vår egen deadline är runt midsommar, en absolut gräns runt månadsskiftet juni-juli, då vi måste veta om vi kan köra den 5 september, säger vd:n Daniel Almgren.
Den pågående coronakrisen hindrar inval av nya ledamöter i Svenska Akademien, skriver Svenska Dagbladet.
Två stolar gapar tomma efter Göran Malmqvist och Kristina Lugn. Planen var att välja in en ny ledamot efter Malmqvist under våren, men detta har inte gått att genomföra eftersom de kvarvarande ledamöterna på grund av pandemin sammanträder över mejl.
Det är ännu oklart när ledamöterna kan samlas i Börshuset igen och när nya inval kan ske.
Barn mellan 9 och 14 år är den grupp som ökat sin nyhetskonsumtion mest under coronapandemin. Det framgår av undersökningen Mediebarometern, som genomförts av Nordicom vid Göteborgs universitet.
– Den här typen av resultat är positiva, att unga människor i kristider söker sig till de professionella medierna. Det hade varit mer bekymmersamt om de inte hade sett ett värde i den journalistiken, säger Jonas Ohlsson medieforskare och föreståndare för Nordicom.
SVT och kvällstidningarna står för den största ökningen totalt i undersökningen, som behandlar helåret 2019 men också pandemimånaderna februari - april 2020.
Bli Omni Vän
