Opinion Riksdagen måste nu ta över processen från regeringen med att fatta ett beslut om försvaret efter att försvarsförhandlingarna spruckit. Det skriver M och KD på SvD Debatt som en replik till S och MP:s debattartikel i går.

S och MP menade att de borgerliga partierna ville låsa för stora summor till försvaret. Men M och KD menar att Centerpartiet och Liberalerna drev samma krav på långsiktiga anslagsökningar innan förhandlingarna bröt samman.

”Regeringen lyckades med andra ord inte ens övertyga sina egna samarbetspartier”, skriver partierna, som menar att det därför finns ett brett stöd i riksdagen för den egna linjen.

”Kan regeringen inte leverera när det gäller så grundläggande saker som svensk säkerhet så måste vi använda alla till buds stående medel”, fortsätter de.

Opinion Försvarsuppgörelsen som regeringen ingick med C och L förra året är inte en del av partiernas budgetsamarbete, skriver Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman i en slutreplik på Aftonbladets debattsida.

Han menar att försvarsminister Peter Hultqvist använt M och KD:s pådrivande om mer pengar till försvaret som ursäkt för att lägga förhandlingarna på is – men poängterar att alla de borgerliga partierna står enade i frågan.

Partiet tänker därför inte inledas i separata förhandlingar, skriver han.

Opinion Att försvarsberedningen lagts på is innebär inte att dörren för samarbete med övriga partier stängs, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en debattreplik i Aftonbladet.

Regeringen kommer att arbeta vidare med en försvarspolitisk proposition till riksdagen, inom ramen för budgetsamarbetet med C och L. Dessutom kommer mycket av det som utvecklats under försvarsberedningen att finnas med i regeringens förslag till riksdagen, skriver han.

Det var i går som Hultqvist meddelade att förhandlingarna mellan regeringen och riksdagspartier avbryts, något som Liberalerna i en debattartikel beskrev som ett undergrävande av den överenskommelse som funnits.

Opinion Det är oansvarigt att mitt under coronakrisen binda statens finanser på det sätt som M och K föreslår – därför läggs försvarsförhandlingarna nu på is. Det skriver S- och MP- ledamöter i försvarsberedningen på Svenska Dagbladets debattsida.

Partierna har redan enats om den största höjningen av det militära försvaret sedan 50-talet och att Moderaterna och Kristerdemokraterna kräver ännu mer är ”inte försvarbart”, skriver debattörerna.

I stället markerar coronakrisen nödvändigheten i att stärka Sveriges civila beredskap inför framtida kriser, menar man.

Opinion I framtiden ska Sverige vara bättre rustat för att klara av kriser, skriver socialminister Lena Hallengren (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) på SvD Debatt.

Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” visar att det finns en bred politisk enighet att bygga upp civilförsvaret, skriver ministrarna. Den pågående krisen gör det tydligt hur sårbart Sverige är i en globaliserad värd och att vi behöver ha en god krisberedskap på alla nivåer.

”Det kan handla om beredskaps- eller omsättningslager, tillgång till kompetent personal, beredskapsplaner och strukturer för samverkan mellan olika samhällsaktörer, liksom om behovet av ökad självförsörjning av livsmedel och energi.”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill tillsätta en ny förhandlingsgrupp om försvaret, enligt uppgifter till Svenska Dagbladet.

Uppgifterna möter kritik från M och KD, som kräver att förhandlingarna ska skötas i försvarsberedningen.

– Försvarsministern har inte kontaktat mig i de här frågorna. Vi har fått höra detta på omvägar, säger Pål Jonson (M), ordförande i försvarsutskottet.

Fem av åtta riksdagspartier står bakom ett krav på att försvarsberedningen kallas in inför höstens försvarsbeslut, skriver DN. Kravet kommer efter det sista mötet i den analysgrupp som bland annat visat att bara halva den planerade försvarsupprustningen som är planerad mellan 2021–25 kan genomföras.

Försvarsberedningen skulle, till skillnad från analysgruppen kunna ta del av sekretessbelagt material. Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något besked om den kommer att kallas in eller inte.

M, SD, KD, C och L står bakom kravet.

Samtliga riksdagspartier har bjudits in till nya samtal om försvaret, skriver DN. Enligt tidningens uppgifter gick en mejlinbjudan ut under tisdagen. De nya samtalen beskrivs som en mindre version av Försvarsberedningen som föll samman i maj efter konflikter om anslaget.

Den nya gruppen ska lägga grunden för framtida politiska förhandlingar mellan regeringen och riksdagens partier, rapporterar DN.

Centerpartiet och Liberalerna ställer sig positiva till att kalla in försvarsberedningen igen, skriver DN. Tidigare i dag kom det kravet från Moderaterna, sedan Försvarsmakten i dag hävdat att det saknas 55 miljarder kronor för satsningarna fram till 2030.

– Det är bra att Försvarsberedningen får möjlighet att analysera de här underlagen i förhållande till vad beredningen skrivit, säger Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström till tidningen.

Även hans kollega inom Liberalerna, Allan Widman, är öppen för att kalla tillbaka beredningen.

Försvaret kan få mindre pengar än väntat på grund av krav från Finansdepartementet som Centern och Liberalerna gått med på, skriver DN.

Försvaret ska få ett tillskott på fem miljarder kronor per år under perioden 2022-2025 – värdesäkrade kronor räknat på 2019 års kostnadsläge. Men Finansdepartementet vill inte värdesäkra tillskottet och försvaret kommer därmed få fyra miljarder kronor mindre.

I augusti sa Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman att regeringen bundit sig till förslaget när det gäller ekonomin.

– Det DN skriver är en del av överenskommelsen. Jag beklagar det, säger han i dag till tidningen.