Den kvinna som har åtalats i jaktbrottshärvan hörs i Västmanlands tingsrätt i dag från ett angränsande rum, rapporterar Expressen. Hon är en av de fyra som står åtalade i målet och hon var tidigare den som pekade ut företagsledaren Karl Hedin och sin make som skyldiga till jaktbrott. Hon har tidigare uppgett för polisen att Hedin gav henne och maken giftet Karbofuran som skulle användas för att döda vargar.

I rätten i dag säger hon att hon har ljugit.

– I den trista situationen ljög jag.

Åklagaren begärde att få spela upp tidigare förhör med kvinnan från den period då hon var polisens hemliga källa men tingsrätten sa nej, rapporterar Expressen.

Förhandlingen i jaktbrottshärvan fortsätter som planerat i dag. På måndagen var det oklart om rättegången skulle kunna genomföras eftersom en av de åtalade varit för sjuk för att vara med.

Kvinnan kommer att vittna ifrån ett angränsande rum, skriver Svensk Jakt.

Hon är en av de fyra som står åtalade i målet. Bland annat har hon tidigare uppgett att hon har fått giftet Karbofuran av den medåtalade företagsledaren Karl Hedin i syfte att döda vargar.

Länsstyrelsen i Värmland ger Norge tillstånd att jaga vargar i Römskogsreviret, som ligger på båda sidorna av svensk-norska gränsen. Det rapporterar SVT Värmland.

Området ligger i höjd med Skillingmark i Värmland. Eftersom det rör sig om ett gränsrevir krävs svenska myndigheters godkännande. Förra året stoppades jakten av svenska Naturvårdsverket men nu har alltså länsstyrelsen i Värmland gjort en annan bedömning. Jakten väntas kunna starta i januari 2021.

– Vi har velat skjuta bort de här vargarna länge. Det finns en stor rädsla bland de som bor i området, säger Stein Tronsmoen, ordförande i rovviltnämnden i norska Hedmar till SVT.

Högsta förvaltningsdomstolen ger samebyar i Västerbotten rätt i en tvist om utökade jakttider. Det rapporterar TT. Därmed upphäver domstolen ett beslut som regeringen fattat.

Tvisten handlar om att länsstyrelsen i Västerbotten utökat jakttiderna trots att samebyarna haft invändningar om att renskötseln skulle påverkas negativt. Samebyarna överklagade till regeringen som gav länsstyrelsen rätt.

Domstolen skriver i domen att det inte går att utläsa vad regeringen grundat sitt ställningstagande på och att beslutet därför inte uppfyller kraven.

I samband med Högsta domstolens dom i januari fick Girjas sameby rätt att upplåta jakt- och fiskerätt på sitt området. Men det är bara norrbottningar som kommer att få möjlighet att köpa fiskekort, rapporterar Sameradion.

Matti Blind, ordförande i Girjas sameby, säger att det måste dras en gräns för att få ett långsiktigt och hållbart nyttjande.

– Någonstans måste vi kunna reglera fisket. Om det skulle vara fri tillgång för allt och alla då kan det leda till missbruk, säger han till Sameradion och SVT Sápmi.