Trots utfasning: Många får bensodiazepiner länge
Många patienter med ångest och depression får fortfarande långtidsbehandling med bensodiazepiner, trots att det är en vårdmetod som ska fasas ut. Det visar en ny utvärdering av Socialstyrelsen enligt ett pressmeddelande.
Läkemedlen är förknippade med hög risk för beroende och missbruk, och rekommenderas bara för korttidsbehandling.
– Drygt 4 000 patienter med ångestsyndrom behandlades 2021 med bensodiazepiner, vilket visar vikten av att fortsätta arbetet med att fasa ut behandlingen, säger projektledaren Christina Broman.
Socialstyrelsen har i sin utvärdering utrett elva vårdområden som bedöms som ovetenskapliga, ineffektiva, dyra eller skadliga. Ett annat av dem är ljusterapi, som de flesta regioner fasat ut.
bakgrund
Bensodiazepiner
Wikipedia (sv)
Bensodiazepiner eller bensodiazepinderivat är en grupp ataraktika, det vill säga lugnande medel, som upptäcktes av en slump i början på 1960-talet vid ett laboratorium på läkemedelsbolaget Roche. I Sverige introducerades bensodiazepiner i mitten på 1960-talet som ett alternativ till barbiturater. En av de av media mest uppmärksammade bensodiazepinerna genom åren är Rohypnol (flunitrazepam).
Den i Sverige mest vanliga receptutskrivna formen av bensodiazepiner är oxazepam. Bensodiazepiner är beroendeframkallande men all användning av bensodiazepiner leder inte till ett beroende eller missbruk; risken för beroende och missbruk ökar med mängden och frekvensen av användningen. Även vid terapeutiska doser som noga övervakas av läkare kan bensodiazepiner ge upphov till ett beroende.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen