Utrikesåret: Pandemi, Joe Bidens seger och protester mot rasism och diktatorer

2020 präglades av coronavirusets spridning över världen, men kommer också att gå till historien som året då amerikanerna satte punkt för Donald Trumps tid som president till förmån för Joe Biden.

I Mellanöstern tinade relationen upp mellan Israel och flera arabländer, medan spänningarna ökade mellan Iran och omvärlden efter mordet på generalen Qassem Soleimani.

George Floyds död blev startpunkten för en global uppgörelse med rasism medan Harry och Meghan rörde upp starka känslor bland britterna med sitt beslut att lämna kungahuset. Och i Belarus skakades diktatorn Aleksandr Lukasjenko av de kraftigaste protesterna på 26 år.

Natten mot den 3 januari dödas den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en amerikansk drönarattack i Bagdad. Mordet leder till ett mycket spänt diplomatiskt läge mellan USA och Iran.

Den 8 januari dör 176 personer, bland annat tio svenskar, när ett passagerarplan kraschar strax efter att ha lyft från flygplatsen i Irans huvudstad Teheran. Iran nekar först till inblandning men tvingas sedan erkänna att landets militär sköt ner planet, efter att ha misstagit det för ett angrepp.

I början av året kommer de första rapporterna om att ett nytt lungvirus börjat sprida sig i Wuhan i Kina. Viruset beskrivs som en tidigare okänd form av lunginflammation och liknas vid sars-utbrottet i början av 2000-talet. Viruset sprids sedan snabbt över världen med förödande konsekvenser.

Läs hela Omnis krönika om coronaåret 2020 via länken nedan.

I januari meddelar Storbritanniens prins Harry och hans hustru Meghan Markle att de vill ta ett steg tillbaka från sina kungliga sysslor. Drottning Elizabeth beslutar kort därefter att paret inte ska få något apanage och att de inte längre ska kallas ”kungliga högheter”.

Harry och Meghan flyttar senare under året till kanadensiska Vancouver för att påbörja ett nytt liv.

I slutet av 2019 och början av 2020 rasar mark- och skogsbränder över hela Australien. Bränderna förstör en yta lika stor som Storbritannien och leder till att 33 personer dör. Dessutom får de enorma konsekvenser för landets ekonomi och djurliv.

Den australiska regeringen tillsätter en kommission som i oktober presenterar sin rapport. Den konstaterar att bränderna drevs på av klimatförändringarna och att landet måste förbereda sig på fler katastrofer.

På kvällen den 25 maj går George Floyd in i en butik i Minneapolis för att köpa ett paket cigaretter. Men butiksägaren misstänker att 20-dollarsedeln han betalt med är förfalskad och ringer polisen. Händelseförloppet därefter, när Floyd dödas av en polis som trycker sitt knä mot hans nacke, fångas på film och väcker avsky och ilska långt bortom USA:s gränser.

Floyds död leder till storskaliga protester och ifrågasättande av strukturell rasism världen över. Statyer av personer kopplade till slavhandel rivs ner, flera delstater genomför reformer av poliskåren, företag kampanjar mot rasism och rörelsen Black Lives Matter får en gata uppkallad efter sig i Washington DC. Poliserna inblandade i Floyds död åtalas senare och inväntar nu rättegång.

Den 4 augusti skakas Beirut av en enorm explosion, orsakad av en brand i en lagerlokal fylld med 2 750 ton ammoniumnitrat. Över 200 människor dör och tusentals skadas i explosionen, som också ödelägger tusentals byggnader i staden.

Libanon led redan tidigare av en svår ekonomisk kris och utbredd korruption och explosionen triggar ett folkligt uppror mot regeringen, som tvingas avgå den 10 augusti. Senare under året åtalas den tidigare premiärministern Hassan Diab och tre andra före detta ministrar för försumlighet, eftersom de vid flera tillfällen varnades för faran med att förvara ammoniumnitratet i hamnen.

I augusti utropas Aleksandr Lukasjenko, president i Belarus sedan 1994, till segrare i ett presidentval som uppenbart präglats av fusk och oegentligheter.

Till skillnad från tidigare utbryter stora protester, där tiotusentals belarusier kräver Lukasjenkos avgång. Presidenten lyckas hålla sig kvar vid makten, bland annat tack vare polisens brutala behandling av demonstranterna och stödet från den ryske kollegan Vladimir Putin.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach blossar återigen upp i juli när soldater från båda sidorna beskjuter varandra.

Situationen förvärras i september och oron ökar för att konflikten ska utvecklas till större, regionala motsättningar när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ger sitt stöd till Azerbajdzjan.

Över 5 600 människor dör i striderna, men efter framgångar för Azerbajdzjans armé lyckas Armeniens allierade Ryssland till slut övertyga parterna att acceptera ett fredsavtal, som innebär att Azerbajdzjan återtar områden som har kontrollerats av Armenien i närmare 30 år.

I augusti meddelar Israel och Förenade arabemiraten att man normaliserar de diplomatiska relationerna. Senare följer liknande avtal med Bahrain, Sudan och Marocko.

Avtalen fördöms av palestinska företrädare och Iran men välkomnas av USA:s president Donald Trump, som har varit med i förhandlingarna. Trump nomineras senare till Nobels fredspris.

Den 18 september dör den legendariske amerikanska HD-domaren och kvinnorättskämpen Ruth Bader Ginsburg i cancer.

Enligt barnbarnen var den liberale domarens sista vilja att hon inte skulle ersättas förrän efter det amerikanska presidentvalet, eftersom hon ville undvika att en konservativ domare tog hennes plats. Men så blev inte fallet. Den 26 oktober godkänns Amy Coney Barret som ny domare av senaten.

I oktober skakas Frankrike och världen av det brutala mordet på läraren Samuel Paty, som får halsen avskuren av en islamistisk terrorist. Mördaren har rest från Tjetjenien och sökt upp Paty efter att läraren visat upp teckningar på profeten Muhammed i sin undervisning.

President Emmanuel Macron fördömer kraftigt attentatet och lovar att landet aldrig ska vika sig för terrorn. Paty tilldelas landets främsta ordensutmärkelse, Hederslegionen, postumt.

Efter fyra år med Donald Trump vid makten går amerikanerna till valurnorna den 3 november i ett val som präglas av coronakrisen, stora motsättningar mellan demokrater och republikaner, samt Trumps ifrågasättande av landets valsystem.

Det dröjer flera dagar innan det står klart att Demokraternas kandidat Joe Biden kommer att bli USA:s näste president. Först efter en utdragen rösträkningsprocess i flera nyckeldelstater utropar de amerikanska mediebolagen Biden till segrare den 7 november. Men Trump vägrar erkänna sig besegrad och hävdar valfusk, även efter att elektorerna formellt lagt sina röster på Biden den 14 december.

Samtidigt som världens blickar riktas mot presidentvalet i USA i början av november, blossar strider upp mellan den federala militären och regionala styrkor i regionen Tigray i Etiopien.

Strax därefter kommer uppgifter om att ett stort antal civila dödats och FN varnar för att det råder en risk för folkmord i området. Tusentals flyktingar flyr till grannlandet Sudan och beslutet att dela ut fredspriset till premiärminister Abiy Ahmed ett år tidigare får kritik från flera håll.