Arkivbild: Höghastighetståg i Japan. (TT)

”Höghastighetståg är inte en bra affär”

Höghastighetståg är inte en rimlig investering för staten, argumenterar ett antal KTH-experter i ett inlägg på DN Debatt.
”Inget tyder på att höghastighetsbanorna skapar så stora värden för samhället att det uppväger kostnaderna”, skriver man och pekar bland annat på att kostnadsberäkningen för den föreslagna tågbanan i Sverige uppgår till 320 miljarder kronor.
Nu efterlyser de ”objektiva beslutsunderlag” innan ett politiskt beslut kan fattas.
”De folkvalda kan fatta vilka beslut de vill. De tar dessvärre ibland ställning i ett tidigt skede på ett primitivt och otillräckligt underlag som gör att de senare har svårt att ändra kurs när sanningen kommer fram.”

bakgrund
 
Höghastighetståg
Wikipedia (sv)
Begreppet Höghastighetståg används på lite olika sätt i olika sammanhang. Enligt EU-direktiven så finns det tre olika kategorier av höghastighetsbanor. Kategori I är banor avsedda för 250 km/h eller högre hastighet utan någon korglutning. Ingen sådan bana finns i Sverige. I Sverige åsyftas i dagspressen normalt endast sträckor som tillhör denna högsta kategori, kategori I, när någon använder begreppet höghastighetståg. Kategori II är banor avsedda för ca 200 km/h utan någon korglutning. Ingen sådan bana finns i Sverige.[källa behövs] (även om det finns ganska nybyggda banor där 200 tillåts utan korglutning). Kategori III är banor anpassade för höghastighetståg utan korglutning, där banan har särskilda egenskaper p.g.a. svårigheter från topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse. Hastigheten får här anpassas från fall till fall. Det är främst persontåg som körs med höghastighetståg kategori I, men lättare gods kan transporteras. Franska postverket har en specialvariant av TGV för postbefodran och som således är världens snabbaste godståg. Inom EU är 249 km/h en mycket viktig gräns, kraven för en kategori I-bana skiljer sig avsevärt från kraven på en kategori II- eller kategori III-bana.

Debattörerna

Maria Börjesson, docent i transportsystemanalys, KTH, föreståndare Centrum för transportstudier
Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys, KTH
Per Kågeson, pensionerad professor i miljösystemanalys vid KTH

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen