(STRINGER / TT NYHETSBYRÅN)

Analys: Perfekt storm som började i Tunisien 2011

”Vår del av världen har förvandlats till en mörk och pessimistisk plats”, skriver Aftonbladets utrikespolitiske kommentator Wolfgang Hansson i en analys. Han liknar den senaste tidens kriser, från terrordåden i Paris till det nedskjutna ryska planet i veckan, med en perfekt storm. Hansson hittar ursprunget i en fattig grönsakshandlares agerande i Tunisien i januari 2011.
”Mohammed Bouazizi satte eld på sig själv i protest mot att polisen ständigt trakasserade honom. Bouazizis död utlöste den så kallade arabiska våren”, skriver han.
Den senaste veckans händelser riskerar att utlösa farlig dynamik, skriver Svenska Dagbladets Niklas Wiklund i en analys.
”Den kommer garanterat att sätta stora krafter i rörelse”, skriver han och spekulerar i vad en rysk vedergällning för det nedskjutna planet skulle innebära:
”En sådan utveckling skulle ge ringar på vattnet som även kan sprida sig till vårt närområde med allt vad det skulle innebära, på och över Östersjön. Det nya kalla kriget kröp precis lite närmare.”

bakgrund
 
Arabiska våren
Wikipedia (sv)
Arabiska våren var en serie av politiska protestyttringar i arabiska länder i Nordafrika och på Arabiska halvön som inleddes 2010, med krav på bland annat regeringsavgångar, regimbyten och demokratiska reformer. Proteströrelsen i delar av den arabiska världen ville förändra styrelsesättet och förbättra människorättssituationen. Sedan vintern 2011 spred sig upproret från land till land med olika resultat. Den arabiska våren hade sitt ursprung i en händelse som inträffade den 17 december 2010 i Tunisien då den arbetslöse akademikern Mohammed Bouazizi, tände eld på sig själv efter polisens beslag av hans grönsaksvagn i protest mot sina egna levnadsvillkor. Många tunisier kände igen sig i Bouazizis livssituation. Detta blev starten på ett uppror i januari 2011 som spred sig från småstaden Sidi Bouzid till andra delar av landet, inklusive huvudstaden Tunis. Hundratals människor miste sina liv i oroligheterna som följde demonstrationerna. Demonstrationerna spred sig till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien i allt större utsträckning. Mindre eller relaterade demonstrationer förekom även i Marocko, Mauretanien, Saudiarabien, Turkiet, Oman, Irak, Kuwait, Jordanien, Djibouti, Somalia, Sudan, och Västsahara. Inbördeskrig uppstod i Libyen och Syrien, där omfattande religionsförföljelse ledde till flyktingströmmar till grannländer och flyktingkrisen i Europa. I Egypten ökade religionsförföljelsen av kristna kopter, och militären återtog makten från en demokratiskt vald regering ledd av Muslimska brödraskapet och avrättade många av dess ledare. Tunisien var det enda land där arabiska våren ledde till att en auktoritär regim ersattes av demokrati, enligt Demokratiindex 2014.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen