Debatt: Marginalskatten kan ge miljardsmäll

Timbro är en marknadsliberal tankesmedja och ett bokförlag baserat i Stockholm. I sin nuvarande form grundades Timbro 1978 av Sture Eskilsson och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en föregångare till Svenskt Näringsliv. Timbro ser som sin uppgift att verka för marknadsekonomi, individuell frihet, fri företagsamhet och ett öppet samhälle.

Marginalskatt är, namnet till trots, inte en form av skatt utan ett mått på hur mycket en inkomsttagares skatt ändras om inkomsten ökas eller minskas med ett belopp. Om en inkomsttagare tjänar 30 000 kronor före skatt och får ut 21 000 kronor efter skatt betalar inkomsttagaren 9 000 kronor eller 30% skatt totalt. Om inkomsttagaren sedan får en lönehöjning före skatt på 100 kronor till 30 100 kronor och då måste skatta 9 040 kronor och får ut 21 060 kronor efter skatt motsvarar ökningen av den totala skatten 40% av lönehöjningen, och man säger att inkomsttagaren har 40% marginalskatt. Om inkomstskatten är progressiv kommer marginalskatten att stiga ju större inkomsten blir, men om inkomstskatten är proportionell (även kallad platt skatt) är marginalskatten densamma i alla inkomstlägen. Marginalskatt anses påverka hur vi väljer att prioritera arbetsinsatser, utbildning, karriär mm. Detta innebär bl a att en höjning av en redan hög marginalskatt inte behöver leda till ökade skatteintäkter till staten. I internationella jämförelser brukar ofta Sverige, Danmark, Finland och Belgien hamna bland de länder som har högst marginalskatt. I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010. I budgetförslaget för 2016 föreslås nedtrappning av det s k jobbskatteavdraget vilket innebär att marginalskatten höjs till ca 60 procent. Sverige kommer då att få världens högsta marginalskatt.

Jobbskatteavdraget, även kallat jobbavdraget eller förvärvsavdraget, är en reform genomförd av regeringen Reinfeldt i Sverige. Skattesänkningen är, trots namnet, utformad som en skattereduktion och inte som ett avdrag. Det minskar den skatt som ska betalas på lön (formellt inkomst av anställning) och aktiv näringsverksamhet. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa etc. minskas dock inte. Reduktionen är proportionell mot prisbasbelopp, kommunalskattesats och inkomsten, i två olika skikt. Den skattpliktige behöver inte ansöka om reduktionen. Den beräknas automatiskt av Skatteverket. Jobbskatteavdraget har ingen påverkan på kommunernas och landstingens skatteinkomster, eftersom det är en statligt finansierad skattereduktion. För en person boende i Stockholms kommun med 23 000 kronor i bruttolön per månad blir skattesänkningen 1 452 kronor per månad med jobbavdragets steg ett, två, tre och fyra. Jobbskatteavdraget kan högst bli 1 825 kr i månaden. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 35 600 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen. Beräkningarna baseras på en genomsnittlig kommunalskatt på 31,55 procent.