Ingvar Carlsson och Margareta Winberg. (Tobias Röstlund / TT / / TT NYHETSBYRÅN)

”Varför reses inga statyer över Ingvar Carlsson?”

Trots att det var pragmatism som räddade Sverige under 90-talets kris vill inget parti stå upp för den. Det skriver författaren Niklas Ekdal, tidigare politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter, i ett inlägg på DN Debatt.
Han menar att det går ett populistiskt spöke genom politiken: ”Sverigedemokraterna har orsakat nationell panik, och ju mer upphetsat tonläget mot partiet blir, desto mer tycks det växa.” Ekdal förklarar att denna paradox även syns på andra ställen. I USA är ”högerspöket” Donald Trump ett hjärtslag från Vita huset och i Storbritannien valde Labour ”vänsteryttern” Jeremy Corbyn till ny ledare.
Ekdal undrar varför riksdagspartierna – undantaget SD och V – får kritik för att vara ”otydliga, utslätade” när de egentligen borde hyllas.
Han kallar den den ”pragmatiska förnyelsen” runt nittiotalskrisen det ”bästa som hänt i svensk inrikespolitik de senaste femtio åren” och frågar sig varför aldrig Socialdemokraterna, som spelade den viktigaste rollen, tar åt sig äran. ”Svaret är enkelt. Ingen vill skryta om pragmatism.”

bakgrund
 
Finanskrisen i Sverige 1990–1994
Wikipedia (sv)
Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige 1990–1994 var en kris på 1990-talet som till största del berodde på avskaffade kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden. Krisen berörde fastighets- och finansmarknaden samt banksektorn. I kombination med fast kronkurs, valutaspekulation, skattesänkningar, samt en växande offentlig sektor, gav krisen upphov till sviktande offentliga finanser.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen