Har C valt sida nu?

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap, Försvarshögskolan

– Det kan man nog säga, eftersom C håller fast vid uppfattningen att inte låta Sverigedemokraterna ha något som helst inflytande. De senaste debatterna och ställningstagandena har förstärkt att man inte vill ingå i det samarbete som utkristalliserat sig.

Sofie Blombäck

Doktor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

– Inför förra valet sa C att man ville se en M-ledd regering utan inflytande från SD. Vi har inte sett något liknande nu, vad jag vet. Det C däremot har gjort när saker ställts på sin spets under den här mandatperioden är att i regel, men inte alltid, landa i att man stöttar den socialdemokratiskt ledda regeringen. I till exempel budgetfrågor har vi sett att det inte är oproblematiskt och frågar man C vill de nog fortfarande ha en ”bred mitt”.

Mikael Gilljam

Doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

– Jag tror att de har valt Magdalena Andersson som statsminister, ja. Men däremot har de ju inte valt när det gäller budget och om inget händer tror jag att C kommer att rösta på en borgerlig budget fyra år i rad om de inte kommer på något annat.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap, Försvarshögskolan

– Det är ett osäkert läge och det visar sig i opinionen och genom rörelse i organisationen. Det är lite svårt att veta vad som är hönan och ägget. Det är inte helt osannolikt att det blir ett ledarskifte efter valet, oavsett hur det går. Annie Lööf har suttit oerhört länge som partiledare, relativt sett.

– C har haft stort inflytande med januariavtalet. Nu är det mer utav ett frågetecken. Så det är oroliga tider för C på det viset.

Sofie Blombäck

Doktor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

– På ett sätt har de vunnit på att tolerera S-regeringen: De har fått policy som de vill ha. Politiska förslag som Centerpartiet gillar har genomförts. Alternativet är vad partiet hade kunnat få om de i stället hade samarbetat högerut. De kanske hade kunnat få samma politiska förslag igenom, eller ännu fler, med tanke på att de i många ekonomiska frågor ligger närmare M än S.

– Det andra sättet att fundera på kring kostnad är det rent krassa – förr eller senare räknar man alltid kostnad i röster. Och det kommer vi få någon form av kvitto på i september.

Mikael Gilljam

Doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

– Partiet har kanske klippt banden med en del traditionella C-väljare, som traditionellt har legat närmare Sverigedemokraterna. Var röstade man om minskat flyktingmottagande först? Jo, det var i Centerstyrda kommuner i Skåne. Så att släppa fram S har kanske kostat partiet de traditionella kärnväljarna på landsbygden, men i stället har man fått nya väljare, som fler välutbildade kvinnor i storstäder.

– C har inte längre stabil väljarbas, utan en mer rörlig sådan. Därmed kan det gå upp och ner väldigt fort – så det blir en högre uppsida och lägre nedsida för partiet.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap, Försvarshögskolan

– Att man backat hänger sannolikt ihop med att de större partierna gynnats av kriget och krisen. Men det har också funnits en oklarhet för en del väljare om vad partiet vill och vad det står för.

– Man ska inte underskatta att ledarskiftet i S sannolikt dragit till sig en del av de forna Annie Lööf-supportarna. Unga, välutbildade kvinnor i storstäder gillar Magdalena Andersson nu, och kanske särskilt i kris.

Sofie Blombäck

Doktor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

– Det finns många tänkbara orsaker. Det ena är hur man agerat under mandatperioden. Vissa väljare kommer att tycka att det var rätt prioritering att släppa fram S och inte samarbeta med SD – andra kommer att tycka att det var fel. Sedan har den här mandatperioden varit otroligt märklig och präglad av kris. Och i krissituationer har vi tendens att söka oss till stora regeringsbärande partier.

– Det tredje är att vi väljare brukar gilla att veta var partier står i regeringsfrågan. På ett sätt har C visat hur man resonerar, men samtidigt är det inte det säkraste kortet för en väljare som håller frågan om regeringsskifte eller inte som viktigast.

Mikael Gilljam

Doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

– Jag vet inte, det går inte att gissa på enskilda mätningar. Det är många som säger att C inte syns nu. Eller så är det att de ger otydliga besked och att andra sätter åt dem hårdare.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap, Försvarshögskolan

– Jag skulle ändå vilja säga att Magdalena Andersson den senaste tiden skickat signaler om att C är viktiga för socialdemokratin. Så det är väl en bred mitten tillsammans med S som Lööf vill hoppas på.

– För Andersson kan det handla om att skicka signaler till väljarna om att det är Centerpartiet nu som är samarbetspartnern. Men som det ser ut nu kommer man ha svårt att helt lösgöra sig från Vänsterpartiet.

Sofie Blombäck

Doktor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

– Osvuret är bäst när det gäller svenska regeringsbildningar den senaste tiden. Men i och med att högeroppositionen verkar ha format sig som ett alternativ, så ska det väldigt mycket till för att någon ur den konstellationen ska lämna det för ett mittenalternativ. Men det beror bland annat på vad som händer med både MP och L, som ligger farligt nära fyraprocentsspärren.

Mikael Gilljam

Doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

– C är med i det rödgröna blocket alla dagar i veckan. Det som kan hända där är att Magdalena Andersson måste hantera både C och V. Jag tror att Centern kommer att fortsätta att inte vilja sitta ner och prata med Vänsterpartiet. Och V är så kaxiga nu när det gått bra för dem, så det blir inte lätt för S att ta in C i regeringen. Då kommer V att löpa amok.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap, Försvarshögskolan

– Den största utmaningen är helt enkelt att pedagogiskt förklara för väljarna vad man vill ha för regeringsalternativ. För den frågan kommer att ställas. Även om man vill prata om att man går till val själva och att man vill ha en ”bred mitt” så kommer man behöva ta ställning. För att ha det som förra gången – att varken SD eller V ska få något som helst inflytande – kommer inte att fungera. Den strategin kommer inte uppskattas hos väljarna, som ser att det blir alldeles för stökigt.

Sofie Blombäck

Doktor i statsvetenskap, Mittuniversitetet

– Om regeringsfrågan blir väldigt viktig i valrörelsen, då kan det bli jobbigt för C att inte ha svarat än. Framför allt kan det bli jobbigt att man inte får prata egen politik – utan hela tiden får den frågan.

– Det finns ju andra partisystem med många partier där man lägger mycket mindre fokus på de här frågorna inför valet, utan sätter sig ner och förhandlar efter valet. Jag misstänker att det är något sådan C gärna skulle se men de andra partierna beter sig inte så och då blir det väldigt svårt att vara den ensamma att förespråka en sådan modell.

Mikael Gilljam

Doktor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

– Det är lätt att många uppfattar att de fått olika besked om företrädare för ett parti under en valrörelse inte ger klara besked i regeringsfrågan. Jag kan inte säga att C är där, men man har en påtaglig risk att hamna där om man inte tar tydlig ställning. Och det har de väl inte gjort, även om jag uppfattar att de har gjort det så har de inte lovat någon det.

– Det var samma sak förra valet, för både C och L. Alla uppfattade att de var på den borgerliga sidan, men de sa egentligen aldrig det. Men så tog de 134 dagar för dem att byta position och det är väl nackdelen med tydliga besked – att det är svårt att ändra sig.