Arkivbild. (TT)

EU kastar in brandfackla i infekterad patentstrid

EU-kommissionen arbetar med att ta fram riktlinjer för hur mycket betalt innehavaren av ett patent får ta för licenserna till sin teknologi, skriver Reuters. Arbetet är en del av kommissionens ambition att skapa enhetliga regler, med anledning av sakernas internet, IoT. Utvecklingen av IoT kommer leda till att patent för teknik som hittills har använts i datorer och smartphones även kommer att användas i allt från kylskåp till bilar.

Intäkter på tusentals miljarder dollar står på spel. I ena ringhörnan står techjättar som Apple och i den andra står patentinnehavare som Qualcomm, Ericsson och Nokia.

Qualcomm anses ha den mest lukrativa portföljden av smartphone-relaterade patent och bolaget tar betalt för dem genom modellen ”user-based”, där royaltyn baseras på produktens totalkostnad. Apple argumenterar i stället för att det vore mer rättvist att koppla royaltyn till kostnaden för den minsta säljbara komponenten.

”Det är inte rimligt att ta mer betalt för användning av samma komponent i en Mercedes som i en Hyundai. Det är diskriminerande att basera priset på slutproduktens pris”, kommenterade Apple saken i maj.

bakgrund
 
Sakernas internet
Wikipedia (sv)
Sakernas internet (från engelskans The Internet of Things) är vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, som har försetts med inbyggda elektroniska delar, såsom sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att föremålen kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och därefter utbyta data. Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser vilket underlättar för den fysiska världen att integreras närmare med datasystem och kan resultera i högre effektivitet, exakthet och ekonomiska fördelar. När sakernas internet innehåller sensorer och ställdon blir det ett exempel på cyberfysiska system, dit också intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem hör. Inom modeindustrin kan kläder förutom att ge praktisk information, som ett tryck på axeln åt vilket håll bäraren ska gå i en korsning efter en vägbeskrivning, även ladda ner och byta mönster med hjälp av insydda lysdioder och fibrer samt till exempel skicka en kram över internet till en bärare av ett plagg som kan ändra form. Förutom vardagsföremål kan termen också syfta på generella system av enklare komponenter som kommunicerar med varandra, till exempel större affärssystem som moderniserats genom att delas upp i flera hårdvaruenheter som samverkar. Experter uppskattar att sakernas internet kommer att bestå av mellan 20,8 och 50 miljarder saker år 2020.

Läs även

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen