Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius. Arkivbild. (Lars Pehrson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN)

Riksdagen kritisk mot AP-fonderna kostnader

De statliga AP-fondernas förvaltningskostnader har ökat med tio procent per år de senaste fyra åren. Förra året var den samlade kostnaden 1,85 miljarder, en uppgång med över 150 miljoner på ett år. Det får nu kritik av riksdagens finansutskott.

– Det är frapperande att man under ganska många år har haft en väldigt hög kostnadsutveckling, säger ordföranden Fredrik Olovsson (S) till TT.

bakgrund
 
AP-fonderna
Wikipedia (sv)
AP-fonderna är de olika allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. De har ändrat karaktär, numrering och inriktning genom åren. De fem viktigaste AP-fonderna (Första, andra, tredje, fjärde och sjätte) idag är så kallade buffertfonder, och ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet. AP-fonderna har till uppgift att dels utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Från och med 2009 och cirka 25 år framöver kommer utbetalade pensioner att överstiga inbetalade avgifter. Under större delen av tiden kommer en "normal" avkastning att täcka underskottet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen