Statliga AP-fonder äger aktier för 16 miljarder i kol- och oljebolag, visar en ny granskning av SVT Nyheter. Något som motsvarar ett koldioxidutsläpp på ett ton per år för varje svensk.

Flera av fonderna ska enligt lag ta hänsyn till Parisavtalet och värna klimat och hållbarhet, men Richard Gröttheim, vd för Sjunde AP-fonden, menar att man kan påverkar klimatet mer som aktiva ägare än om man säljer.

– Om vi bara säljer av alla oljebolag har inte världen blivit bättre, säger han till SVT.

De senaste åren har så kallade indexfonder ökat kraftigt i popularitet. Men nu tyder mycket på att det finns en gräns för hur stora de kan bli. När indexfonderna blir för stora, lägger de krokben för sig själva, enligt ny forskning.

Indexfonder är fonder som följer ett visst marknadsindex. Den bakomliggande idén är att det över tid är omöjligt, även för skickliga förvaltare, att slå marknaden.

Globalt sett väntas passivt förvaltade fonder (indexfonder) snart gå om aktivt förvaltade fonder, sett till fondernas värde, enligt en analys av investmentbanken BofA.

Men växande indexfonder innebär även att chansen för att aktivt förvaltade fonder ska slå index har ökat, enligt en forskarrapport publicerad av National Bureau of Economic Research. Anledningen är att allt större inflöden av passivt förvaltat kapital snedvrider bolagsvärderingarna, skriver Dagens PS, som tagit del av rapporten.

Forskarna förklarar det med att bolag som ingår i index, och som indexfonden därför är bunden att investera i, handlas upp oavsett om det är motiverat utifrån normala faktorer vid bolagsvärdering, som tillväxt, omsättning och resultat.

Det inbyggda problemet i indexfonder gynnar mindre bolag och aktivt förvaltade fonder, menar forskarna.

“Om indexrelaterade prisförvrängningar blir mer signifikanta över tid kan de öka lönsamheten för aktiva investeringsstrategier (…) och slutligen bromsa skiftet till passiva investeringar”, citerar Dagens PS.

Intressant nog tycks intresset för indexfonder redan vara på väg ner i Sverige.

Efter att på tio år ha ökat från 6 till 18 procent, som andel av den totala fondförmögenheten i Sverige, bröts den positiva trenden för indexfonder förra året, enligt Fondbolagens förenings årsrapport. I stället har snabbväxande teknikbolag och företag inom ny energi lockat investerarna desto mer, skriver DI.

Gröna aktier går som tåget på börsen. Utvecklingen drivs av elbilsföretag med Tesla i spetsen.

– Många är på jakt efter nästa Tesla, säger Johanna Kull, hållbarhetsansvarig på Avanza, i Ekonomiekot Extra.

Avanza har sett hur aktieägandet i några av de populäraste elbilsbolagen ökat med flera hundra procent bara de senaste månaderna. Och fonder som är inriktade mot grön energi har toppat köplistan tre månader i rad hos fondförvaltaren.

Både småsparare och institutionella investerare styr över sitt kapital mot hållbara fonder. Konsumenter och aktieägare går hand i hand i den här trenden, säger makroanalytiker Henrik Mitelman till Ekonomiekot Extra.

– Det finns ett betydande intresse att göra någonting bättre.

Det är unikt att alla aktörer, från konsumenter till politiker via investerare arbetar åt samma håll, menar han.

Tesla värderas i nuläget lika högt som Sveriges samlade BNP. Det är inte utan att man ställer sig frågan om hållbarhetstrenden håller på att bli en bubbla.

Jo, Tesla är helt klart övervärderat, anser Henrik Mitelman. Men rent generellt är det rimligt att hållbara bolag värderas högre, menar han, för de är en del av en global megatrend som kommer att fortsätta under väldigt lång tid.

Exempel på tidigare megatrender som förändrat samhället i grunden är elektrifieringen, bilen och internet.

Farhågan att pandemin skulle få hållbarhetsarbetet att bromsa in har alltså kommit på skam. Tvärtom är den pågående pandemin är en demonstration i hur sammankopplade hållbarhetsfrågorna är, säger Navindu Katugampola till Realtid.

– Det finns tydliga vetenskapliga bevis för att spridningen av sjukdomar som covid-19 kan förvärras av stigande temperaturer, avskogning, förlust av biologisk mångfald och dålig sanitet.

1958 introducerades fondsparandet i Sverige. Men det var när Allemansfonderna introducerades 1984 som fondsparandet blev en ”folkrörelse” i Sverige, skriver Fondbolagen på sin sajt. Och i och med pensionsreformen 1994 blev alla svenskar fondsparare, genom premiepensionen som innebär att man själv får placera 2,5 procent av lönen i olika fonder.

Därtill har många svenskar ett privat fondsparande. Några investerar direkt i aktier, men enligt den oberoende sparprofilen Claes Hemberg lämpar sig fonder bäst för nio av tio svenskar. Och även den ”aktive aktienörden” bör enligt Hemberg ha 70 procent av sitt sparande i fonder, skriver Expressen.

Vilken fond du ska välja beror på din tidshorisont, hur intresserad du är och vilka värderingar du har.

Att tänka på när du väljer fond:

• Har man kortare tidshorisont än tre år ska man blanda in lågavkastande, stabila räntefonder. Detta blir också aktuellt när man exempelvis närmar sig pensionen och ska börja plocka ut pengar ur sina fonder.

• Sparar man på fem års sikt eller längre ska man tänka på att välja fonder med låg avgift. Över tid blir även små skillnader i avgift stora.

• Är man ointresserad och vill göra ett bekvämt val kan man välja en billig globalfond.

• Är man lite mer intresserad kan man använda fem procent av sitt fondkapital till ”hobbyfonder”, som man byter ut under året.

• Vill man spara i fonder som bidrar till den gröna omställningen finns det numera massor att välja på.

För hållbara investeringar rekommenderar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, fonder framför aktier.

– Eftersom en hajp ofta drar till sig lycksökare med stort intresse av att få en grön etikett på sin verksamhet, så är just fondsparande ett bra alternativ för den här sektorn, säger hon till Realtid och syftar på att fondens förvaltare hjälper dig att skilja ut seriösa aktörer från oseriösa.

Den som investerar i aktier eller sparar i fonder behöver ett konto för detta. Sedan 2012 finns ISK, investeringssparkonto, som är designat för att underlätta för de här formerna av sparande och investeringar.

Men ISK är inte alltid det självklara valet. Ibland kan en kapitalförsäkring eller en aktiedepå fungera bättre. Nedan följer en översikt över de olika alternativen:

ISK, investeringssparkonto
I stället för att betala en vinstskatt på 30 procent när du säljer aktier eller fondandelar med vinst, beskattas värdet av ditt innehav årligen med en låg schablonskatt. För närvarande är schablonskatten rekordlåga 0,375 procent av kapitalunderlaget. Det är den lägsta möjliga skatten, förklarar DI. Att den är så låg just nu beror på att statslåneräntan har pressats under nollan.

Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkringen schablonbeskattas på samma sätt som ISK. Skillnaden mellan de två kontoformerna är minimal, enligt EFN:s genomgång. För den som äger utländska aktier som ger utdelning kan kapitalförsäkring lämpa sig bättre. Den viktiga skillnaden torde vara att den som har en kapitalförsäkring kan välja vem som ska vara förmånstagare i händelse av dödsfall.

Depå
När man förvarar sina aktier eller fondandelar i en depå betalar man en vinstskatt på 30 procent vid försäljning med vinst. Eventuella förluster kan kvittas mot vinster under ett och samma år. En nackdel med depån är att människor tenderar att styras av vinstskatt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till DI. Risken är att man drar sig för att realisera vinst på grund av skatten, och sitter kvar med tillgångar när man egentligen skulle behöva balansera om sin portfölj.

”ISK är gjort för ständiga uppgångar”
En enkel tumregel är att när man räknar med en avkastning på 1,5 procent (eller för närvarande så lite som 1 procent) så är ISK mer förmånligt än depå.

Problemet med ISK är att man betalar en schablonskatt på sitt kapitalunderlag även när det ger negativ avkastning. Sparekonom Frida Bratt varnar för att ISK kan vara en förlustaffär i tider av börsoro, när många säljer av eller viktar om sitt innehav mot lågavkastande räntefonder.

– Politikernas skattehöjningar på ISK har helt utgått från att börsen för alltid ska gå bra och att räntorna för alltid ska vara låga, säger Frida Bratt till Privata Affärer.