Illustrationsbild. (Shutterstock)

Kinas rekordlåga födelsetal tros inte slå mot ekonomin

Trots Kinas U-sväng i barnpolitiken, där Peking nu tillåter tre barn per familj, kämpar landet med rekordlåga födelsetal. Nu frågar sig Kinaexperter hur befolkningsfrågan påverkar ekonomin i stort, skriver Barron’s.

Barbara M Fraumeni, ekonomiprofessor i Peking, uppger att hennes forskning ger övertygande bevis för att de nya, unga arbetare som snart går in på arbetsmarknaden har ett högre humankapital – till exempel utbildning – vilket gör arbetarna ”mer ekonomiskt värdefulla”. Till viss del kan den mer produktiva arbetskraften kompensera för bortfallet, anser hon.

Michael Pettis, även han ekonomiprofessor i Peking, tror inte heller att tillväxten blir lidande:

– Det enda som verkligen spelar roll i slutändan är hur mycket kinesiska hushåll får, direkt och indirekt, i förhållande till hur mycket de producerar och bidrar till BNP.

bakgrund
 
Kinas barnpolitik
Wikipedia (sv)
Ettbarnspolitik (skrivs ibland enbarnspolitik) (kinesiska: 计划生育, jìhuà shēngyù, "födelseplanering") var en form av lagstadgad familjeplanering (eller "nationell policy") i Kina. Den introducerades 1979 för att bromsa landets befolkningstillväxt, och avvecklades formellt 2015. Ettbarnspolitiken såg dock inte likadan ut i hela Kina och det kunde skilja sig mellan provinser, städer och landsbygd. Sedan 2016 råder i Kina en tvåbarnspolitik. Sedan 2021 råder i Kina trebarnspolitik.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen