Analyser: ”Ingen statsman som uppträdde”

Av Peter Johansson
Publicerad 19 november 2015, 19:00

Expressens K-G Bergström imponerades inte av statsminister Stefan Löfvens tal om den höjda terrorberedskapen:
”Det var ingen statsman som uppträdde. Löfven hann under den halvtimmeslånga presskonferensen göra två misstag.
Han inledde med att både vädja om nationell samling – nu är inte tid för käbbel – och att förkunna att Sverige varit naivt i inställningen till extremism. Det vill säga inte hans regering, markerade han.”
Aftonbladets Lena Mellin konstaterar att Stefan Löfven uttalade sig först 20,5 timmar efter att terrorberedskapen höjts:
”Det är bra att statsministern inte är en linslus som pladdrar. Men Säpobeslutet att höja hotnivån för terrorbrott till den hittills högsta siffran är en åtgärd som han, eller hon, verkligen bör säga något om. Medborgarna förväntar sig helt enkelt det”, skriver hon.
”Reglerna i det inrikespolitiska spelet gäller inte i det rådande krisläget”, kommenterar Ekots Tomas Ramberg Löfvens budskap i talet.

K-G Bergström: Det var ingen statsman som uppträdde

analys · Expressen

Lena Mellin: Till sist sade Stefan Löfven någonting

analys · Aftonbladet

Tomas Ramberg: Politikens tyngdlagar satta ur spel

analys · Sveriges Radio

Margit Silberstein: Nu ser Löfven en annan verklighet

analys · Sveriges Television

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

”Förr kunde vi hålla oss kyliga mot terrorhotet”

År 1979 nådde terrorismen sin höjdpunkt, enligt statistik från Global Terrorism Database. Och Beppe Severigni, kolumnist på den italienska tidningen Corriere Della Sera, skriver i en gästledare i New York Times att Europa gör gott i att komma ihåg historien. ”Du kunde aldrig veta när eller var – eller hur – den nästa attacken skulle ske. Terrorister kunde kidnappa eller avrätta en politiker, eller spränga en nattklubb. De kunde kapa ett plan, eller ta över en ambassad. Och till skillnad från i dag hade myndigheterna, åtminstone till en början, mindre resurser och erfarenhet att stoppa dem.” Trots att 458 människor dödades i terrordåd under två decennier lyckades Europa fortsätta som vanligt. Politiker, och folket, lät sig inte påverkas, skriver Severigni. ”25 år efter den senaste terroreran har vår generation – generationen som bevittnade och red ut den – en plikt att påminna våra barn om vad som fungerade mot terrorismen och som, i slutändan, besegrade den.”

Ranstorp: Anklagelserna mot Säpo är skadliga

”Ibland händer felbedömningar som fallet med 22-åringen i Boliden /.../Men allra oftast blir det rätt”. Det skriver terrorexperten Magnus Ranstorp i en gästkrönika på GP:s ledarplats. Han skriver att om man räknar bort Parisdåden så har säkerhetstjänsterna i Europa avvärjt 25 IS-relaterade attentatsplaner sedan 2013. Därför vänder sig Ranstorp mot den rådande kritiken mot Säpo. ”Mycket av kritiken drivs av kvarlevor från 68-vänstern. Exempelvis har Jan Guillou de senaste tio åren fört ett grundlöst och farlig påstående att Säpo bedriver en häxjakt mot muslimer som kollektiv”. Enligt Ranstorp så har alla försök att lyfta IS-frågan resulterat i relativisering i samhällsdebatten. Radikaliseringsförklaringar har reducerats till frågor om utanförskap när rasism och religion stoppas i samma låda, skriver han. ”Vi har varken råd med att elda på polariseringen längre eller grundlösa anklagelser mot Säpo som arbetar både professionellt och hårt mot terrorhot från både högerextremister samt salafistiska jihadister. Vi är blinda om vi inte inser att de enda som verkligen tjänar på detta faktiskt är extremisterna själva”.

6 december 2015, 08:09

”Min rädsla för terrorn gör mig arg på mig själv”

Terroristerna vill att vi ska bli rädda och att vårt samhälle ska sluta fungera. De vill destabilisera och förstöra, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika. När Säpo höjde hotnivån för terrorberedskap blev hon orolig. ”Det gör mig arg på mig själv. För i sak betyder det att terroristerna redan vunnit sin första seger, i alla fall över min person.” Sveriges första terroristlag kom efter flygkapningen på Bulltofta 1972. Sedan dess har vaksamheten mot terrorism och andra våldsbrott långsamt ökat, men ökade säkerhetsåtgärder har steg för steg begränsat vårt handlingsutrymme, skriver hon, och avslutar: ”På det sättet har terroristerna vunnit. I alla fall första ronden. Den andra ska de ta mig tusan inte ta.”

Lena Mellin, ordningsvakt på Stockholms Centralstation på fredagen

”Skrota hotnivåskalan – låt polisen göra sitt jobb”

Den omedelbara effekten av att hotnivån i Sverige höjts från 3 till 4 blev ökad oro, mer brus i media och fortsatt brist på konkret information. Det skriver Magnus Norell, statsvetare med inriktning mot terrorism, i ett debattinlägg på SVT Opinion. Hotnivåskalan underlättar inte för polisen, skriver han, och den hjälper inte till att öka vaksamheten ”hos en allmänhet som i många fall reagerat med rädsla och oro.” ”Ett betydligt bättre sätt vore därför att skrota hela skalan och istället låta polisen sköta sitt jobb ifred”, anser Norell, som föreslår att en varning ska begränsas till vissa specifika områden eller mål, i stället för över hela landet.

Polisen patrullerar drottninggatan i Stockholm. Magnus Norell (ovan), Säpochefen Anders Thornberg (nedan)

Röster om terrorhotet Stefan Löfven Politik Lena Mellin K-G Bergström Tomas Ramberg Margit Silberstein