Hem
Arkivbild från 11 november 1973: Eldupphöravtal undertecknas. (AP / AP)

Analys: Kris likt den som följde 1973 är osannolik

Yom kippur-kriget och den efterföljande oljekrisen satte hela världsekonomin i gungning. Men att den rådande eskaleringen i regionen skulle skaka om på samma sätt som 1973 håller Bloombergs John Authers som osannolikt. Han pekar bland annat på marknadens reaktion på gårdagens iranska robotattack.

”Oljepriserna rusade 233 procent under de 12 månader som följde de arabiska styrkornas överraskningsanfall under yom kippur 1973. Inräknat dagens uppgång är de fortfarande ner 11,5 procent sedan 7 oktober”, skriver Authers och tillägger att utbudet knappt påverkats av det senaste årets konflikt.

Dagens Industris Nils Åkesson är inne på ett liknande spår och skriver att de oljepumpande staterna gjort klart att det finns utrymme att öka utbudet.

”Det utvidgade Opec+, som inkluderar Ryssland, har sedan flera månader aviserat att de kommer att öka pumptakten med start under årets fjärde kvartal”.

Europabörserna har under onsdagen tagit saken med ro och i Stockholm steg huvudindexen svagt.

”Ett svar är att inflationen tycks vara bekämpad för den här gången”, skriver Dagens Nyheters Dan Lucas i en kommentar.

bakgrund
 
Yom kippur-kriget
Wikipedia (sv)
Jom kippur-kriget eller yom kippur-kriget (hebreiska: מלחמת יום הכיפורים; translitteration: Milẖemet Yom HaKipurim eller מלחמת יום כיפור, Milẖemet Yom Kipur; även kallat oktoberkriget arabiska: حرب أكتوبر; translitteration: ħarb Aktoobar eller حرب تشرين, ħarb Tishrin) och också känt som fjärde arabisk-israeliska kriget, utkämpades mellan 6 och 25 oktober 1973. Det stod mellan Israel och en koalition av arabiska stater under ledning av Egypten och Syrien. Kriget började när koalitionen påbörjade ett gemensamt överraskningsanfall mot Israel under Jom kippur, den heligaste dagen i judendomen, som sammanföll med den muslimska fastemånaden Ramadan. Egyptiska och syriska styrkor korsade vapenstilleståndslinjer för att gå in i den israelkontrollerade Sinaihalvön och Golanhöjderna, som hade blivit erövrade och ockuperade sedan Sexdagarskriget 1967. Konflikten ledde till en nära konfrontation mellan de två kärnvapenbestyckade supermakterna USA och Sovjetunionen, som båda inledde massiva ansträngningar för att förse parterna med krigsmateriel. Vapenstillestånd uppnåddes sedan den egyptiska tredje armén omringats och Egypten vädjat till USA. Militärt slutade kriget i ett dödläge även om israelerna vid tidpunkten för vapenstilleståndet hade tagit initiativet gentemot den egyptiska armén som ännu inte var besegrad.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen