Anders Ygeman: Tror ingen vill investera i ny kärnkraft

Kärnkraft i Sverige produceras 2018 via åtta aktiva kärnreaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (tre reaktorer), Oskarshamns kärnkraftverk (en reaktor) och Ringhals kärnkraftverk (fyra reaktorer). De två reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005, två reaktorer har stängts i Oskarshamn 2015 respektive 2017, och ytterligare två reaktorer i Ringhals ska stängas 2019 respektive 2020. I Sverige har kärnkraft sedan 1970-talet genererat en stor del av landets elkraft, på senare år ofta runt 40 procent. Via beslut om successiv avveckling och ersättning bland annat via förnyelsebara energikällor kommer denna siffra efter hand att minska.

Vattenkraft står för knappt hälften av produktionen av elektricitet i Sverige. De mest kraftproducerande älvarna är Luleälven i Norrbotten, samt Indalsälven i Jämtland och Medelpad. De största svenska vattenkraftverken finns i övre Norrland. De så kallade nationalälvarna, Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven, liksom en rad andra älvsträckor och åar, är genom riksdagsbeslut skyddade från vidare utbyggnad. I Piteälven finns dock ett kraftverk, Sikfors, och ett par regleringsmagasin, och Vindelälven flyter ihop med Umeälven strax uppströms om Stornorrfors kraftverk. I ca 85 % av Sveriges vattendrag har vattnets kraft historiskt nyttjats på något vis, här har fallhöjder använts för t.ex. kvarnar, sågverk, smedjor och järnbruk. De första fördämningarna gjordes för mer än 1000 år sedan. Några av dessa anläggningar är i nutid utvecklade för energiproduktion. I nutid finns cirka 1 800 vattenkraftverk i Sverige, där man producerar elenergi Av dem är drygt 200 större, med definitionen att de har en effekt på 10 megawatt eller mer. Den svenska vattenkraften producerar mellan 50 och 75 TWh per år beroende på vattentillgång, på ett normalår produceras ungefär 65 TWh.I det nordiska elsystemet, vilket innefattar Sverige, Norge, Finland och Själland, produceras årligen en bit över 200 TWh vattenkraft. Majoriteten av detta är i Norge. Vattenkraften står för mer än hälften av all elproduktion i det nordiska elsystemet. Eftersom en stor del av denna vattenkraft är reglerbar innebär det att man på ett enkelt och billigt sätt kan installera en stor mängd intermittent elproduktion, t.ex. vindkraft, utan att få problem med stabiliteten i elnätet eller att behöva strypa produktionen från de intermittenta källorna. Eftersom det är vattenkraften som står för regleringen varierar vattenkraftproduktionen kraftigt över dagen, veckan och året. I Sverige varierar vattenkraftproduktionen normalt mellan 2 och 12 GW. Det som styr den aktuella produktionen är bland annat konsumtionen, elpriset, vindkraftproduktionen, möjligheten att importera/exportera samt vattensituationen. Vindkraftproduktionen varierar med vinden från några hundra MW till drygt 5 GW.

Vindkraft i Sverige med utveckling av den moderna vindkraften började i mitten av 1970-talet men det dröjde innan den började användas i större skala för den svenska elförsörjningen. Först år 2007 var elproduktionen över 1 TWh/år. Det har skett och sker en snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större i alla avseenden såväl när det gäller installerad effekt, höjd och rotordiameter. Sett i ett internationellt perspektiv har vindkraftsprojekt i Sverige förhållandevis höga navhöjder. Det kan förklaras med att nya vindkraftsparker ofta byggs i skogslandskap vilket gör det viktigt att komma upp i höjd för att minska turbulens och nå vindar som bromsats mindre av skogen. Vid utgången av 2018 fanns det totalt 3 659 vindkraftverk med en sammanlagd installerad toppeffekt på 7 406 MW. Under 2018 var den faktiska årsproduktionen 16,4 TWhoch helårsproduktionen vid normalår (när det blåser normalt) 19,5 TWh. Det finns en tendens att ny produktion i stor utsträckning lokaliseras till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker. Andelen av elproduktionen från vindkraft under 2018 var 11 procent. Utbyggnaden av vindkraften fortsätter i snabb takt. Under 2019 beräknas utbyggnaden bli rekordstor, 2 242,3 MW. Den sammanlagda investeringen under 2019-2022 beräknas bli 43,5 miljarder kronor . 1060 vindkraftverk är under byggnad. Deras sammanlagda effekt 4 066 MW. Elproduktionen beräknas öka med 13,7 TWh/år till följd av dessa investeringar . Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften vid ett normalår kommer att leverera 35 TWh under år 2022. Energimyndigheten bedömde 2016 att potentialen för de vindkraftprojekt som redan planeras i Sverigev är 100 TWh/år. Svenska kraftnät räknar i referensalternativet i sina långsiktsscenarier för elsystemets utveckling fram till år 2040 med 82 TWh elproduktion från vindkraft 2040. Med en total elproduktion på 174 TWh blir vindkraftens bidrag 47 % av elproduktionen.