”Dags skicka hem Parthenonskulpturer”

Parthenonskulpturerna är ett samlingsbegrepp för bland annat pedimenten, metoperna, akroteria samt frisen som dekorerade den övre delen av Parthenon. Dessa verk och skulpturer av klassisk grekisk stil skapades under överinseende av den atenske skulptören Fidias (490–430 f.Kr). Han var ansvarig för utsmyckningsprogrammet och skapandet av de skulpturala elementen i templet. Arbetet utfördes under åren 447–432 f.Kr. i samband med uppförandet av templet som var tillägnat staden Atens skyddsgudinna, Athena. Skulpturerna var de sista att uppföras på Parthenon, vilket var färdigt 432 f.Kr., ett år innan det Peloponnesiska kriget. Av de ursprungliga parthenonskulpturerna återstår idag drygt 130 meter av den nästan 160 meter långa frisen, varav 80 meter på British Museum i London och 50 meter på Akropolismuseet i Aten, samt några av de 92 metoperna som prydde templets lång- och kortsidor med olika motiv på de olika sidorna, varav de flesta är mycket skadade. Av dessa finns 14 metoper idag på British Museum i London. Andra fragmentariska delar finns även på Louvren och även museum i Rom, Wien och Palermo. Parthenonskulpturerna innefattar även 17 figurer från pedimenten, såväl som andra delar av arkitekturen. Pedimenten, metoperna och friserna är tillverkade av marmor som transporterades till Akropolis från bergskedjan Pentelikon. En av tolkningarna för det centrala temat i utsmyckningarna är att visa upp Atenarnas stolthet och tapperhet, en annan är att framhäva vikten av att alla atenare bör vara villiga att offra sitt liv för sin stad och samhälle. Vissa av statyerna föreställer mytologiska varelser som till exempel kentaurer och amasoner. Dessa anses av historiker vara barbariska varelser som har tolkats vara perser. Vissa historiker menar att atenarna ville bevisa att den grekiska demokratin var det överlägsna styrelseskicket, jämförelsevis med persernas kejserliga styre. En tolkning som gjorts är att ett genomgående tema kan vara att återberätta historien om perserkrigen.