Hem
Barn i Centralafrikanska republiken/En gammal kvinna/Amazonas. (Shutterstock)

En lång rad tuffa dilemman uppstår när vi jagar eviga liv

Vi ska dubbla vår livslängd. Vi ska bli 1 000 år gamla. Vi ska uppnå evigt liv. Forskarnas drömmar överträffar varandras. Men om drömmarna skulle bli verklighet uppstår en lång rad dilemman som människosläktet måste vara förberett på.

• Räcker resurserna?

Redan på 1700-talet varnade nationalekonomen Thomas Maltus för att maten skulle ta slut om invånarantalet ökar rejält i ett samhälle. Eftervärlden har kallat det för en Malthusiansk katastrof. Quartz skriver att filosofens John K Davis uträkningar landar i slutsatsen att människor som vill leva för alltid måste välja bort egna barn. Inte en perfekt eller moralisk lösning, konstaterar Davis, men helt nödvändig för att undvika en Malthusiansk katastrof.

• Är det etiskt försvarbart?

Medellivslängden i Centralafrikanska republiken är 53 år. Är det etiskt försvarbart att människor i västvärlden lägger enorma summor pengar och tid på att förlänga våra egna liv ytterligare när vi redan lever 30 år längre än de fattigaste? Borde vi inte börja där?

• Delas vi upp i A- och B-lag?

– Eftersom jag är miljardär kommer jag att få bättre sjukvård. Jag kommer att bli typ 160 år gammal och vara en del av en ny överklass av odödliga härskare.

Insider skriver visserligen att Sean Parker, Napster-grundaren och Facebooks tidigare ordförande, fällde kommentaren med ett skratt. För den sakens skull har han inte fel. Dyra lösningar kan dela upp världen i “biologiska A- och B-lag”, vilket potentiellt kan leda till våldsamma konflikter, skriver SvD.

• Fastnar världen i status quo?

Eviga liv kan leda till en ny Stalin eller Mugabe som styr sina länder med järnhand i hundratals år. Kanske kan det också leda till att unga kläcker färre banbrytande idéer. New Yorker höjer ett varningens finger för en sådan utveckling.

• Är det verkligen så kul?

Vad återstår att göra när du har fyllt 500? Nej, det kanske inte är särskilt kul att leva så länge. Det är i alla fall en oro som ofta lyfts i diskussionen.

Men tänk om långvariga liv också för med sig möjligheter? Kanske, säger åldersforskaren Leonard Guarente till Quartz, kommer människor att bry sig mer om framtiden när de själva ska leva i den.

– Det kanske kan få människor att oroa sig lite mer om klimatförändringarna och liknande problem. Om du lever längre är det troligare att det kommer att påverka dig, säger han.

bakgrund
 
Malthusiansk katastrof
Wikipedia (sv)
Malthusianism är en nationalekonomisk och statsvetenskaplig teori som går ut på att befolkningen ökar mycket snabbare än produktionen av mat och matresurserna. Teorin är uppkallad efter dess upphovsman, Thomas Malthus, och fick ett enormt internationellt genomslag under de första årtiondena under 1800-talet, och under 1900-talet omformulerad och benämnd som nymalthusianism. Thomas Malthus teori gick ut på att det för befolkningen inte fanns någon gräns för hur mycket den kunde öka, men att det fanns ett maximum för matproduktionen. Då befolkningen ökade i snabbare takt än maten så skulle det bli brist på mat i världen, med svält som följd. Malthus påstod att fattigdomen aldrig kan besegras genom växande produktivitet, och som en följd av detta började hans anhängare förespråka olika slags regleringar i barnafödande, t.ex. genom sena giftermål. Malthus menade dock att hans teori endast kan tillämpas på människor – inte växter och djur. Anledningen till att det inte går att använda detta på växter och djur är att de inte är kapabla till lika mycket som en människa.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen