Hem
(ROBYN BECK / AFP)

Expert: Trump sätter hela Natos framtid på spel

Donald Trumps utspel om att USA eventuellt inte ska hjälpa Natoländer i Baltikum om de blir anfallna av Ryssland förvånar experterna.
– Han har fått för sig att USA spenderar ohyggligt mycket pengar på att försvara resten av världen och att detta är en förlustaffär, säger säkerhetsanalytikern Mike Winnerstig till DN.
Han påpekar att Trump verkar ha missat att försvarssatsningarna ger USA ett stort inflytande över den internationella säkerhetspolitiken.
Jan Hallenberg vid Försvarshögskolan skriver i en debattartikel i SvD att Trump indirekt ifrågasätter hela Natos existens, och att uttalandet är synnerligen anmärkningsvärt.
”Om USA har en president som ­säger och agerar enligt Trumps resonemang ovan då finns det inte längre något Nato som verkligen kan stabilisera den transatlantiska länken.”

bakgrund
 
Nato bygger på en ömsesidig försäkran från medlemsstaterna att försvara varandra
Wikipedia (sv)
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) (engelska: North Atlantic Treaty Organization, förkortat NATO; franska: Organisation du traité de l’Atlantique Nord, förkortat OTAN), även känd som Atlantpakten eller Atlantiska alliansen, är en militär allians som fastställdes genom undertecknandet av det Nordatlantiska fördraget den 4 april 1949. Fördragsorganisationen (igångsatt 1951) utgör ett system med kollektivt försvar där dess medlemsstater är överens om att ömsesidigt försvara varandra mot yttre angrepp. Natos högkvarter är beläget i Bryssel, Belgien. Det operativa befälet har en Supreme Allied Commander Europe som alltid är en amerikansk general eller amiral. Sedan 2009 har amiral James G. Stavridis innehaft posten. Målen som formulerades i Atlantpakten (se nedan) har inte ändrats genom åren då fördraget förblivit oförändrat sedan 1949. Natos uppgifter har dock kommit att ändras genom de förändrade säkerhetspolitiska lägena och de har anpassats därefter. De första åren var den Nordatlantiska fördragsorganisationen inte mycket mer än en politisk sammanslutning, men i och med Koreakriget byggdes den militära strukturen upp. Natos förste generalsekreterare, Lord Ismay, yttrade att organisationens mål var att ”hålla ryssarna ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Under hela det kalla kriget ebbade och flödade tvivlet över styrkan i förhållandet mellan de europeiska staterna och USA, tillsammans med tvivel över trovärdigheten i Natos försvar mot en eventuell framtida sovjetisk invasion – tvivel som ledde till att Frankrike utvecklade egna kärnvapen. Efter Berlinmurens fall (1989) skapades vänligare relationer till tidigare potentiella fiender i öst, och många gamla öststater och Warszawapaktsmedlemmar blev till och med medlemmar i Nato. Den sammanlagda militära budgeten för alla Natoländer utgör 69 procent av världens försvarsutgifter. USA ensamt står för 35 procent av världens totala försvarsutgifter.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen