Forskning visar att även de gamla grekerna levde länge

Var fjärde blev mördad, tog sitt eget liv eller dog i strid. Men för övriga 298 greker och romare som föddes tidigare än 100 år före Kristus, och som finns med i Oxfords uppslagsverk, var medellivslängden 72 år.

Medellivslängden för motsvarande grupp 2 000 år senare? Ett år kortare. Det visar en studie som BBC rapporterar om.

Ur ett forskningsperspektiv finns det förstås flera problem med urvalet, men kanske kan det ändå kasta ljus på ett klassiskt missförstånd: uppfattningen att ingen blev gammal förr i tiden.

– Människors livslängd – till skillnad från medellivslängden, som är en statistisk konstruktion – har inte ändrat sig så mycket alls, såvitt jag kan se, säger historiken Walter Scheidel.

Att medellivslängden har ökat rejält under de senaste seklen beror främst på att många spädbarn dog förr i tiden. Däremot har människans maximala livslängd inte ökat i samma takt – och det är inte heller säkert att den kommer att stiga så mycket mer.

Den brittiska tv-kanalen har också kollat på forskning som jämför dagens livslängd med 1800-talets. För barnen som faktiskt överlevde de första åren väntade i genomsnitt 73-åriga liv för tjejerna och 75-åriga liv för killarna. När studien jämförde med män och kvinnor i arbetarklassen i dag var motsvarande siffror 72 och 76.

Missförståndet att människor förr i tiden ofta dog när de var 30, 40 eller kanske 50 beror på att medellivslängden låg på den nivån, till följd av många döda barn. Karolinska Institutets Karin Modig konstaterar att just medellivslängden därför kan vara en otydlig mätform.

– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men det stämmer inte, slår hon fast.