”Grovt att tala om hunger när stärkelse är så billigt”
I SR:s P1-Morgon bemöter Lena Andersson kritiken efter hennes ledarkrönika där hon menade att det är föräldrarnas fel om deras barn går hungriga.
Författaren säger att hennes inlägg till stor del var riktat mot den politiska debatten om fattigdom i skenet av de höjda matpriserna men att det inte är troligt att människor behöver gå hungriga med tanke på hur billigt det är att äta ”mättande mat”.
– Det är väldigt grovt alltså att tala om hunger i ett land där det kostar väldigt lite att äta stärkelse, säger hon.
Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, säger i samma sändning att många ”har det jäkligt kärvt ekonomiskt”:
– Vissa skikt lever som att den här krisen inte påverkar dem, andra ska leva som på 1800-talet, säger han.
bakgrund
Stärkelse
Wikipedia (sv)
Stärkelse, (C6H10O5)n, är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, bröd, pasta och ris. Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet amylas. Mellanprodukten i den reaktionen är maltos.
Glukosresterna är (liksom i maltos) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar. Betande djur (kor, hästar etc) kan inte heller bryta ner cellulosa, men de bakterier som lever i deras matsmältningssystem tillverkar olika former av cellulaser som hydrolyserar β-bindningarna i cellulosan. Reaktionen går relativt långsamt och det är en av anledningarna till att idisslare har flera avdelningar i sina magar.
Stärkelse av olika ursprung kan ha olika egenskaper på grund av olika stora stärkelsemolekyler, men av principiellt samma struktur.
Förekomst av stärkelse kan påvisas med jodprovet.
För användning i matlagning används i stort sett ren pulverformig stärkelse i form av exempelvis potatismjöl, majsena eller arrowrot, och fyller ofta rollen av förtjockningsmedel. Den främsta användningen är dock teknisk, för tillverkning av lim och etanol, som fyllnadsmedel i läkemedel, som tillsats i tryckfärger och som bindemedel vid tillverkning av papper och textiler. I moderna engångsförpackningar används ofta stärkelse för att öka naturens förmåga att bryta ned dem.Stärkelse hör till gruppen "snabba kolhydrater", de bryts snabbt ner av kroppen och kan ge en stor höjning av blodsockernivån.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
