Hem
Dave Goulson och Rachel Carson – författare av böckerna ”Tyst jord” (2022) och ”Tyst vår” (1962). (TT)

”Insektsarmageddon” ger tomma hyllor och tyst jord

Insekterna ligger illa till. Den pågående massdöden brukar i medierna benämnas som ”insektsarmageddon” eller ”insektsapokalyps” eftersom de drabbas särskilt hårt av artdöden, skriver Nature. En storskalig insektsdöd skulle också snabbt påverka människan. Omkring 75 procent av alla odlade grödor behöver nämligen pollineras, så utan de små krypen skulle mataffärernas hyllor snart eka tomma.

Insektsdöden har också en annan märkbar effekt på jorden – nämligen tystnad. Nästa år ger ekologen Dave Goulson ut boken ”Tyst jord”, en tydlig blinkning till Rachel Carsons klassiker ”Tyst vår” från 1962. Båda böckerna handlar om hur insekterna surrande, pipande, prasslande och knäppande försvinner framför våra ögon och öron.

Men Goulson drömmer sig inte tillbaka till en annan tid. I en intervju med New York Magazine från i somras medger han att livet före oss var klart tuffare. Samtidigt, fortsätter Goulson, kan insektsdöden också göra livet efter oss tuffare.

– Det kan mycket väl visa sig att vi fick de bästa liven.

Flera medier har sökt svaren på hur den komplexa insektsdöden ska stoppas. Förutom omfattande insatser som att slopa fossila bränslen, lämna världens regnskogar ifred och stoppa jordens befolkningstillväxt lyfts också saker som privatpersoner kan göra. NPR tycker att människor kan göra sina bakgårdar ”pollinatörvänliga” och DN skriver att till och med ”balkongblommor” kan bidra.

Men det finns effektivare sätt, säger Katie Collins vid Naturhistoriska museet i London till den egna hemsidan.

– Jag vet att många ofta betonar individuella handlingar (...) men det skulle vara mycket mer effektivt om individer satte press på politiker och företag att minska sina utsläpp.

Fördjupning

bakgrund
 
Massutdöende
Wikipedia (sv)
Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd. Baserat på fossilfynd kan man sluta sig till att det i allmänhet dör ut två till fem artfamiljer av havslevande djur, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur, per en miljon år. Sedan livets uppkomst på jorden har det dock inträffat flera massutdöenden, där arter dött ut i mycket högre takt än normalt. Trots att det tveklöst har inträffat massdödar både under de geologiska tidsperioderna arkeikum (4600 miljoner år sedan - 2500 miljoner år sedan) och proterozoikum (2500 miljoner år sedan - 542 miljoner år sedan), är det först under fanerozoikum (från 542 miljoner år sedan till idag) som det går att systematiskt studera de mönster som finns rörande arters försvinnande, eftersom det i och med den kambriska explosionen utvecklades djur med yttre och inre skelett. Det senaste massutdöendet inträffade för omkring 65 miljoner år sedan, då bland annat dinosaurierna dog ut. Det utdöendet har fått mest uppmärksamhet i modern tid. Det pågår mycket forskning för att försöka ta reda på om mänsklig påverkan av klimat och biotoper eventuellt kan vara på väg att orsaka nya massutdöenden. Det sjätte massutdöendet är en pågående utrotning och benämns den holocenska massutrotningen, vilket är människoartens (homo sapiens) och dess samhällens utrotande av naturliv, djurarter och miljön.

Detta är Omni Passion

Omni Passion är en satsning där vi djupdyker i ämnen som vi – och förhoppningsvis ni läsare – är passionerat intresserade av. Fokus ligger på mänskliga och tekniska framsteg, men även trender och företeelser som kommer att forma den värld vi lever i.

Hittills har vi avhandlat ämnen som människan i rymden, framtidens mat, framtidens affärsmodeller – och kampen mot mänskligt åldrande. Vad vill du läsa om härnäst? Tankar, synpunkter och idéer? Mejla till marcus.andersson@omni.se.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen