Klimatlösning eller risk? Kinas jättedamm oroar

Högst upp i världens vattenbryn i Himalaya ska en enda damm producera lika mycket el som fyra gånger Sveriges samlade vattenkraft från 2 000 vattenkraftverk. Enligt de kinesiska ledarna är Yarlung Tsangpo-dammen världens största infrastrukturprojekt.

Projektet kan liknas vid en gigantisk vattenkran, där Kinas ledare kan vrida om vattenförsörjningen för ett par hundra miljoner människor. Med vattnet från Himalayas smältande glaciärer försvinner potentiellt också en hel uppsjö av viktiga mineralrika sediment och näringsämnen för jordbruket nedströms.

Själva dammen ligger i ett av de mest avlägsna och vilda områdena på jorden. De mest exakta kartorna, kända i Europa, ritades av den svenske upptäcktsresande Sven Hedin under förra seklets första år. Svensken hade då föresatt sig att utforska den väldiga floden Brahmaputras källor i Tibet, där floden kallas Yarlung Tsangpo.

För att bygga de fem stationerna som utgör projektet kommer Kina investera 1 600 miljarder kronor.

China Daily, som beskrev invigningsceremonin, understryker att dammbygget är till för att ge Kina tillgång till grön energi.

Lokala indiska politiker har försökt tona ned risken för konflikt efter invigningen i mitten av juli.

– Jag är inte omedelbart oroad. Brahmaputra är en mäktig flod som har flera källor, sa den lokala delstatsledaren, Himanta Biswa Sarma i grannstaten Assam till Times of India.
Det hindrar inte att indiska det utrikesdepartementet redan i januari sa att de ”skulle följa utvecklingen noga och vidta nödvändiga åtgärder för att skydda våra intressen”.

Kina å sin sida har utlovat att informera Indien och Bangladesh nedströms, men något formellt avtal om hur vattentillgången till alla ska garanteras finns inte. På sin höjd kommer forskare och meteorologer från de olika länderna mötas för att utbyta information.

Det finns dessutom stora landområden som Indien och Kina tvistar om i Himalaya.

Att en kärnvapenmakt nu håller näven om vattenkranen till en annan kärnvapenmakt kan betraktas som oroande. Kina skulle kunna använda dammluckorna som påtryckningsmedel mot Indien och Bangladesh.

Himalayas glaciärer smälter i alarmerande takt och kan ha försvunnit till 80 procent innan seklets slut. Kanske tidigare om uppvärmningen överstiger 1,5 grader.

När folk är hungriga och törstiga tenderar de att bli dåliga grannar.

Högst upp lever snöleoparder i en skör balans med naturen. Liksom vitkindade makakapor. Nedströms finns det bengaliska tigrar som har sina hem runt floden. I floden finns flera fiskarter. Sammanlagt har kinesiska forskare liknat området vid en gigantisk genbank för den biologiska mångfalden. Hur dessa arter nu påverkas av det gigantiska projektet kommer de närmaste åren visa. Men det finns fog för oro.

Kinas regeringskansli försäkrar att den ska ”främja harmoni mellan mänsklighet och natur”.

Under tiden har den fått börsen att rusa i kölvattnet av de offentliga investeringarna.

Yarlung Tsangpo rinner genom några magnifika landskap – varav flera betraktas som heliga av befolkningen. Bland annat det för buddister och hinduer heliga berget Kailash. Tibetansk mytologi har också sina rötter här. Kina invaderade Tibet 1950. Här bor olika etniska minoriteter. Den kanjon som floden flyter genom är tre gånger djupare än Gran Canyon i USA: 5382 meter. Här finns även Asiens äldsta och högsta träd.

En jordbävning är en av de stora riskerna. Detta är en av jordens seismologiskt känsligaste områden. Den indiska tektoniska jordplattan trycks in i Asien. Det är i denna region som den kraftigaste jordbävningen i modern tid ägde rum här: det så kallade Assam-Tibetskalvet som uppmätte 8,6 på Richterskalan. Nedströms lever som nämnt hundratals miljoner människor.

En av de forskare som har följt projektet närmast är australienskan Ruth Gamble vid La Trobeuniversitetet. Klimathistorikern och Tibetkännaren är inte odelat negativ till projektet.

– Projektet är enormt, och dess konsekvenser kommer också att bli enorma. Men de är inte alla dåliga, säger Ruth Gamble till Omni.

Dels för att det är icke-fossil energi som ska produceras. Men hon menar att det görs smartare den här gången jämfört med tidigare dammbyggen:

– Vatten leds genom tunnlar och turbiner, och utnyttjar den enorma höjdskillnaden mellan Yarlung Tsangpos övre lopp, ovanför dess stora klyfta, och dess nedre lopp, nedanför klyftan, säger forskaren och fortsätter:

– Eftersom vattnet kommer att tas från ett område med mindre vattenflöde, kommer projektet inte att ha så stor påverkan på vattenflödet till Indien och Bangladesh, menar hon. Australienskan tvivlar däremot på att lokalbefolkningen i Tibet kommer att tjäna mycket på det gigantiska projektet. Elen kommer att slussas vidare till Kinas stora metropoler vid kusten.

Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD)

Etiopiens bygge av den stora dammen har orsakat oro bland grannländerna, inte minst Egypten, men även Sudan. De ser hotet mot Nilens flöde som ett existentiellt hot.

Kachovkadammen vid Dnipro

Den 6 juni 2023 sprängde den ryska invasionsarmén dammen nära Dnipros mynning i Svarta havet. Översvämningen som följde fick katastrofala följder för civilbefolkningen, och försvårade också för arméerna att ta sig fram.

Turkiets olika dammar vid Tigris och Eufrat

Flera olika, turkiska dammar har inte bara dränkt kurdiska samhällen, men har även orsakat spänningar med Syrien och Irak när de har reglerat flodernas flöde. Hittills har inte förhandlingarna landat i en långvarig och ömsesidigt acceptabel lösning.

Sarsangreservoaren i Nagorno-Karabach

Det är en av de mer förbisedda aspekterna av den etniska och politiska konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan, 2020 och 2023 i Nagorno-Karabach. Platån där kriget ägde rum fungerar som ett vattentorn för regionen. Tornet tillhörde fram till kriget en Armenientrogen regering. Nere på slätterna i Azerbajdzjan anklagade bönderna sina grannar i bergen för att kontrollera vattnet.

Myitsonedammen i Myanmar

Den skulle byggas vid Irrawaddiflodens källa i norra Myanmar av kinesiska investerare, 2011. Dammen skulle bli en av världens största i sitt slag. Men de lokala, väpnade rebellerna i Kachinstaten motsatte sig projektet. Projektet som inte är begravt fortsätter att skapa spänningar och konflikt.