Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Arkivbild.
Arkivbild. (TT)
Trumps USA • Röster om USA-valet 2016

Krugman: Kongressen avgör vad Clinton kan göra

Av Tomas Medin Westman
Publicerad: 16 okt. 2016
ANNONS

Det rådande opinionsläget pekar på att Hillary Clinton kommer att bli USA:s nästa president. Men vad hon kan åstadkomma under sin tid i Vita huset är en annan fråga, skriver ekonomen Paul Krugman i sin New York Times-kolumn. Svaret beror på vad som händer med kongressen, skriver han.

Sannolikheten att Demokraterna tar tillbaka senaten skrivs till 50–50 och lyckas partiet nå majoritet kan Clinton välja avlidne Antonin Scalias ersättare i USA:s högsta domstol.

”Det skulle få enorma konsekvenser, för miljöpolitiken i synnerhet”, skriver Krugman och syftar bland annat på Barack Obamas ”Clean Power Plan” som fastnat i instansen.

I mer generella termer menar Krugman att Clintons politiska agenda är tydlig, i strid mot anklagelser från en uppsjö experter och tyckare.

”Hon skulle stärka det sociala skyddsnätet avsevärt […] och vill finansiera det genom att höja skatten för dem som tjänar mest, för att i sin tur minska klyftorna”, skriver han och fortsätter:

”Demokratisk kontroll över representanthuset skulle även öppna dörren för storskaliga investeringar i infrastruktur.”

ANNONS
Paul Krugman: The Clinton Agenda
ledare · NY Times
bakgrund
 
Clean Power Plan
Wikipedia (en)
The Clean Power Plan is a policy aimed at combating anthropogenic climate change (global warming) that was first proposed by the Environmental Protection Agency in June 2014, under the administration of US President Barack Obama. The final version of the plan was unveiled by President Obama on August 3, 2015. The final version of the Clean Power Plan is the first to set a national limit on carbon pollution produced from power plants. The plan would lower the carbon emitted by power generators. The Clean Power Plan is designed to strengthen the trend of clean energy by setting standards for power plants and goals for states to cut their carbon pollution.
bakgrund
 
USA:s kongress
Wikipedia (sv)
USA:s kongress (engelska: United States Congress) är USA:s högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington i Columbiadistriktet. På engelska kallas USA:s kongress ofta Capitol Hill efter kullen varpå dess huvudbyggnad är belägen. Kongressen består av två kammare: Senaten och Representanthuset. Kongressens arbete delas in i tvåårsperioder med början den 3 januari. En sådan period kallas kongress. Varje kongress har ett ordningsnummer och indelas i två sessioner. I november året före en ny kongress tillträder genomförs allmänna val där Representanthusets samtliga och en tredjedel av Senatens ledamöter utses. Från den 3 januari 2015 sammanträder den 114:e kongressen, för vilken val förrättades den 4 november 2014.

Läs även

Joseph Stiglitz: Därför hände Trump
krönika · www.project-syndicate.org

Fördjupning om valet

Amerikaanalys
blogg · www.amerikaanalys.se
Washington Posts politikblogg The Fix
blogg · Washington Post
Sveriges Radios USA-valpodd
podd · Sveriges Radio

Bakgrund

Så går valet till
bakgrund · BBC
bakgrund
 
Presidentvalet i USA 2016
Wikipedia (sv)
Presidentvalet i USA 2016 avgörs i USA den 8 november 2016. Presidentvalet är det 58:e i ordningen, och landets president och vicepresident skall väljas för mandatperioden 2017 till 2021. Den sittande presidenten, Barack Obama kan enligt det 22:a tillägget i USA:s konstitution inte omväljas 2016, eftersom han innehaft posten under två mandatperioder.
Annons
Vi tänker på pension varje dag, så att du inte behöver det
Nordea Private Banking
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Trumps USARöster om USA-valet 2016Hillary ClintonPaul KrugmanDemokraterna i USARepublikanerna i USAAntonin ScaliaInfrastrukturUSANordamerika Amerikansk ekonomiAmerikansk politik

Tidigare försvarsministrar: Blanda inte in militären

Tio före detta amerikanska försvarsministrar går i en gemensam debattartikel i Washington Post ut och varnar Donald Trump för att blanda in militären när han går vidare med sina påståenden om valfusk.

4 januari 2021, 07.33
De tidigare försvarsministrarna Donald Rumsfeld och Dick Cheney

Analyser: Genomskinliga försök av Trump att fuska

Telefonsamtalet där Donald Trump pressar en partikollega i Georgia om att ”hitta” över 11 000 röster kommer att tolkas på två sätt, enligt SVT:s utrikesreporter Fouad Youcefi.

3 januari 2021, 23.47
Trump vid en fotbollsmatch i New Yord/Arkivbild

Bidenrådgivare: Bevis att Trump hotar partikamrater

Joe Bidens rådgivare Bob Bauer säger i ett uttalande att det nu finns ”obestridliga bevis” på att president Trump pressar och hotar partikamrater för att upphäva en laglig rösträkning.

3 januari 2021, 22.38
Joe Biden/Arkivbild

Analys: Dörren till 2024 lär hållas öppen väldigt länge

Trump kommer knappast att försvinna från den offentliga debatten bara för att han lämnar Vita huset i januari – men han blir redan nu mer och mer irrelevant. Det skriver The Atlantics David. A. Graham i en analys.

1 december 2020, 22.11
Donald Trump och Melania Trump.