Matematiker: 170 år gamla gåtan löst med AI
Den Anthropicanställda matematikern Levent Alpöge påstår att han har löst det matematiska problemet Riemannhypotesen, som gäckat matematiker i nästan 170 år, rapporterar New York Times.
Alpöge hade en version av Anthropics AI-modell Claude till sin hjälp när han enligt sin egen utsago löste problemet. Andrew Sutherland, forskare vid amerikanska MIT, säger sig ha verifierat Alpöges arbete och tagit del av minst tre liknande granskningar av andra matematiker.
Förenklat handlar Riemannhypotesen om primtalens fördelning och bygger på tanken att det finns en matematisk ordning bakom det som vid första anblicken kan verka som ett kaos.
bakgrund
Riemannhypotesen
Wikipedia (sv)
Riemannhypotesen är en matematisk förmodan som även kallas Riemanns zeta-hypotes. Den formulerades först av Bernhard Riemann år 1859.
Hypotesen behandlar indirekt primtalens förekomst bland de naturliga talen (de positiva heltalen). Rent konkret handlar det dock om att hitta alla nollställen till Riemanns zetafunktion.
Zetafunktionen definieras för komplexa tal s med Re s>1 genom summan
ζ
(
s
)
≡
∑
n
=
1
∞
n
−
s
{\displaystyle \zeta (s)\equiv \sum _{n=1}^{\infty }n^{-s}}
och kan sedan fortsättas analytiskt till en funktion som är analytisk överallt utom för s=1, där den har en enkel pol.
"Triviala" nollställen är de negativa, jämna heltalen (-2, -4, -6 ...). Alla andra till dags dato kända nollställen har realdelen 1/2, och hypotesen påstår att samtliga nollställen antingen är de ovan nämnda reella, negativa talen, eller är ett komplext tal med realdelen 1/2 (dessa lösningar kallas hädanefter för de icketriviala lösningarna). Man vet hittills bland annat att de icke-triviala nollställena måste uppfylla 0 ≤ Re(s) < 1.
Det är fortfarande inte känt huruvida hypotesen är sann eller inte, och problemet räknas till de absolut största inom matematiken idag. Clay Mathematics Institute har utfäst en belöning på en miljon dollar till den som kan strikt visa att hypotesen är antingen korrekt eller felaktig; som ett av de så kallade Millennieproblemen. Problemet fanns även som nummer 8 på David Hilberts lista över 23 olösta problem från år 1900.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen